Regeringens beslut att ändra rennäringsförordningen kommer medföra en stor minskning av antalet utländska jägare i de svenska fjällen i höst. Det står klart sedan de jägare som anser sig ha en närmare anknytning till Sverige ansökt om att få lösa jaktkort på statens mark ovan odlingsgränsen.

Bakgrunden är följande:

Beslutet att ändra förordningen innebar att småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen samt på renbetesfjäll ska upplåtas till svenska jägare samt till jägare med närmare anknytning till Sverige – det vill säga en jägare som äger en fastighet i Sverige, har anställning i Sverige eller bedriver näringsverksamhet i Sverige.

Före den sista maj ville länsstyrelserna i de berörda länen; Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, ha in ansökningarna från de utländska jägare som anser sig ha en närmare anknytning till Sverige.

I Norrbotten har länsstyrelsen fått in ett sextiotal ansökningar.

De flesta är från finska och norska jägare. Någon enstaka ansökningar har skickats från italienska jägare.

– Främst åberopar man att man äger en fastighet men det finns också fåtalet ansökningar för övriga kriterier också, säger Nicklas Tuorda, jakthandläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten.

Det är inte helt enkelt att räkna ut hur många utländska jägare som köpte jaktkort förra året då samma person kan ha köpt kort flera gånger. Dock kan man se följande:

9.507 jaktdygn registrerades totalt under tiden 25 augusti till och med den 15 september, enligt denna fördelning:

– Man kan förmodligen generalisera och säga att snittpersonen jagar tre dygn vilket skulle resultera i 1.373 personer som kommit till Norrbotten för att jaga ovan odlingsgränsen. Vi kan med fog säga att det faktiskt kommer vara färre utländska jägare i år jämfört med föregående år med tanke på hur många ansökningar vi har. Vi ska även ha i åtanke att ripan är i nedgången i populationscykeln vilket också bidrar till färre jägare. Jag personligen tror att fluktuationen i rippopulationen har stor betydelse för antalet jägare. Det återstår att se om vi kommer få en stor ökning av antalet jägare den andra ”älgjaktshelgen” när alla är välkomna, säger Nicklas Tuorda.

90 procent färre utländska jägare

Med andra ord handlar det om drygt 90 procent färre utländska jägare i de norrbottniska fjällen under ripjaktens första veckor.

I Västerbotten kommer det också bli en dramatisk minskning av antalet utländska jägare.

– Till dags dato har vi cirka 75 ansökningar om närmare anknytning till Sverige. Ansökningarna är under behandling för närvarande så vi kan ännu inte säga om det är några av dessa som inte uppfyller kraven. De allra flesta söker då de har fastighet i Sverige, säger Torleif Eriksson, förvaltare fiske och småviltsjakt, vid länsstyrelsen i Västerbotten.

Den stora majoriteten utländska jägare som ansökt om jakt i de västerbottniska fjällen kommer från Norge, därefter är det italienska jägare samt några finska jägare.

Förra hösten registrerades drygt 4.000 aktiverade jaktdagar av utländska jägare under perioden 25 augusti till och med 15 september, totalt under jaktåret var det ca 6.000 aktiverade jaktdagar av utländska jägare 2016/2017.

Kraftig minskning

– I snitt jagar nog en utländsk jägare mellan fyra till fem dagar, säger Torleif Eriksson.

Det skulle i så fall innebära att det i fjol var cirka 900 utländska jägare som löste jaktkort på statens mark ovan odlingsgränsen i Västerbotten de första jaktveckorna. Att jämföras med de 75 ansökningar som kommit in i år.

– Det är en stor minskning, konstaterar Torleif Eriksson.

Den 30 april gick ansökningstiden ut för utländska jägare som vill ansökan om jakt inom lottningsområdena i Jämtland. Även där handlar det om en stor minskning. Andelen utländska jägare kommer att minska med cirka 85 procent inom de fyra lottningsområdena. Detta jämfört samma tidsperiod förra hösten.