Ska vi ha vilt i våra skogar måste vi acceptera en viss påverkan, skriver debattören. Foto: Roland Svensson
”Åtgärder för att minska effekterna av viltbete”
Skogsägare och jägare kan göra flera åtgärder för att förbättra klövdjurens möjligheter att hitta foder och därmed minska skadorna av deras betande. Min åsikt är att man får acceptera påverkan från djuren. Ska vi ha vilt i våra skogar måste de också få äta.
För att minska effekterna av viltbete måste vi skogsägare, utöver det nödvändiga att vid föryngringar plantera tall på tallmarker, också sätta fler plantor.
Den nu vanliga föryngringen med cirka 2300 plantor per hektar ger inte utrymme för viltbete, då skogsägaren efter röjning och gallringar ska uppnå cirka 700 oskadade stammar i slutavverkningsbeståndet.
Gran på tallmarker ger mörka bestånd och den viktiga födokällan för viltet – bärriset – utarmas eller till och med försvinner.
Regler vid uppdrag
Vid röjning, gallringar och föryngringsavverkning bör löv- och tallavfall göras åtkomligt för viltet, helst i högar. Risning av vägar utförs så långt det är möjligt med granavfall.
Jag har som skogsägare skrivit in dessa regler i mina ”Ägareriktlinjer” för skogsvårdsuppdragen.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
