Hur en stor vargstam påverkar älgstammen och därmed älgjakten har haft betydelse i Högsta förvaltningsdomstolens utslag, där man konstaterar att kammarrätten gjorde fel som stoppade förra årets vargjakt i Värmland.

Likaså har vargens påverkan på löshundsjakten spelat roll för utslaget.

Gunnar Glöersen.

– Det är oerhört viktigt att jaktintresset vägts in i Högsta förvaltningsdomstolens utslag. Och mycket positivt att domstolen är så tydlig i den delen, kommenterar Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent i Värmland och rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet.

Social betydelse

Förvaltningsrätten ansåg inte att jaktfrågan var något att ta hänsyn till, eftersom länsstyrelsen inte med en utredning kunnat visa hur älgjakten påverkats av en växande vargpopulation.

Men Högsta förvaltningsdomstolen ser annorlunda på saken. Efter ett resonemang där man konstaterar att fåraveln i Värmland påverkas negativt av vargen skriver man:

”Den täta förekomsten av vargrevir påverkar även förutsättningarna för älgjakten, vilken för många är ett viktigt fritidsintresse av stor social och ekonomisk betydelse. Vidare påverkas förutsättningarna för löshundsjakt, vilket bland annat har betydelse för viltvården.

Högsta förvaltningsdomstolen har inte anledning att ifrågasätta länsstyrelsens bedömning av de angivna lokala förutsättningarna, att licensjakten kan minska såväl konflikten mellan människa och varg som människors oro samt öka acceptansen för vargen och viltförvaltningen och i förlängningen minska den illegala jakten.”

Del av livsstil

Gunnar Glöersen är nöjd med att domstolen så tydligt pekar på att jaktintresset har betydelse för hur stor vargstammen ska tillåtas bli.

– Jag har alltid sagt att jägarnas intresse måste tas med som ett argument för jakt på varg. För människor som lever där vargarna finns är jakten en stor del av livsstilen, och en viktig ekonomisk och social faktor. Det är märkligt att det argumentet diskvalificerats i tidigare domstolsprocesser, säger han.