Efter att ha varit nästan borta några år, har älgen återtagit en rangplats bland motionerna. Olle Granath, Vimmerby jaktvårdskrets, oroas över de sjunkande slaktvikterna på älg och efterlyser åtgärder för att återskapa en älgstam med hög kvalitet och normal viktutveckling.

Mikael Johansson, Dalstorps jaktvårdskrets, vill ha en senareläggning av älgjakten med start tredje måndagen i oktober i stället för andra. Detta för att jakten inte ska inkräkta på brunsttiden och stora tjurar bli skjutna innan de hunnit föra sitt arv vidare.

Hagfors jaktvårdskrets vill starta ett forskningsprojekt för att fastställa om det finns så kallade vandringsälgar i länet och i så fall inom vilka områden. Kunskaperna ska användas för att hitta rätt avskjutningsnivåer i älgskötselplanerna.

Ny teknik

Jägareförbundet bör tillsätta en central arbetsgrupp med representanter från hela landet som med hjälp av oberoende specialister stöttar älgförvaltnings- och älgskötselområdena samt utvecklar nya metoder för inventering av klövvilt. Det föreslår Jägareförbundet Västra Götaland Väst.

I ungefär samma ämne motionerar också Jägareförbundet Skåne, som vill att Jägareförbundet ska medverka i utvecklingen av ny teknik, till exempel bildteknik med hjälp av drönare, för att underlätta inventeringsarbetet för vilt av alla slag.

Bättre ledarskap

Tomas Frisk, Bollnäs jaktvårdskrets, efterlyser bättre ledarskap för viltförvaltningen och tydligare ramar med både max- och miniminivå för älgstammen och rovdjursstammarna.

Skogsbrukets företrädare tycks ibland anse att älgens betning är närmast onaturlig och det höga tonläget har inte minskat, trots att älgstammen mer än halverats sedan 1980-talet, skriver motionären.

Rättviks jaktvårdskrets vill att skyddsjakt på enskilds initiativ bör tillåtas när stora rovdjur uppträder i eller kring gård, hage eller annan typ av djurhållningsplats. Foto: Privat

Stora rovdjur

Årsstämman har att behandla sammanlagt 34 motioner och sex av dem tar upp problematiken kring de stora rovdjuren.

Styrelsen för Rättviks jaktvårdskrets vill ha en förenklad och utökad möjlighet till skyddsjakt på enskilds initiativ när det gäller varg, järv, björn och lo. Sådan skyddsjakt bör tillåtas när rovdjuren uppträder i eller kring gård, hage eller annan typ av djurhållningsplats.

Staten ska betala

Styrelsen för Jägareförbundet Dalarna vill att kostnader för skyddsjakt ska betalas av staten. Motionären finner det oskäligt att till exempel Idre sameby, som drabbas av stora förluster på grund av vargangrepp, också ska stå för de kostnader som uppkommer för att skyddsjakten ska kunna bedrivas snabbt och effektivt.

Patrik Yngvesson, Östra Göinge jaktvårdskrets, vill ha en ändring i Viltskadekungörelsen så att även den som håller vilt i hägn ska få ersättning för rovdjurstagna djur.

Värmlands vargar

Vargjakt i hela Värmland och innan jakten avblåses ska alla tilldelade vargar ha fällts. Så lyder kravet i en motion från Arvika jaktvårdskrets. Motionären vill också att jakttiden anpassas så att den inte begränsar möjligheten att fälla tilldelade vargar, samt att den värmländska vargstammen minskas till miniminivå.

Om Värmlands vargar handlar också en motion från Per-Olov Rundqvist, Säffle jaktvårdskrets, som vill att det formuleras ett mål för länets vargtäthet som Jägareförbundets medlemmar kan stå upp för. Målet ska vara baserat på kommande inventeringsresultat.

Jägareförbundet Södra Älvsborg vill ha längre jakttid på lodjur och pekar på att jakttiden i norra rovdjursförvaltningsområdet är 1 mars–15 april medan man i söder bara får jaga 1–31 mars, alltså en halv månad kortare jakttid. Motionären vill därför att jakten i södra Sverige ska få starta 15 februari.

Ett par motioner handlar om ekonomisk ersättning i samband med trafikeftersök. Foto: Martin Källberg

Viltolyckor och eftersök

De som sköter eftersök i samband med viltolyckor i Värmlands län har märkt att informationen om viltolyckorna blivit allt sämre. Styrelsen för Kil-Forshaga jaktvårdskrets vill därför att den personal hos polisen, som tar emot anmälningar om viltpåkörningar, ges utbildning som säkerställer att eftersöksjägarna får rätt platsangivelser.

Från Värmland kommer också en motion med krav på att den som utför trafikeftersök i tätorter per automatik också ska ha tillstånd att avlossa skott. Motionen har initierats av Lennart Johannesson, Karlstad-Hammarö jaktvårdskrets.

David Pettersson, Motala jaktvårdskrets, vill att ersättningarna till eftersöksjägarna räknas upp så att de står i rimlig proportion till arbetsinsatsen. En liknande motion har lämnats in av Eksjö jaktvårdskrets som även vill att samma ersättning ska utgå för eftersök på rådjur som för annat klövvilt.

Det är nödvändigt att höja ersättningarna för att säkerställa fortsatt rekrytering av kontaktmän och eftersöksjägare, skriver motionären.

Störningarna av vinterns vargjakt har resulterat i två motioner om hur jägarna ska agera i dessa situationer. Foto: Privat

Handlingsplan mot jaktsabotage

Jaktmotståndarnas försök att i vintras störa vargjakten i Kölstareviret har föranlett en motion från Jonas Lilliemarck, Falu jaktvårdskrets. Motionären beskriver hur jaktmotståndarna fört oväsen med megafoner, skrik och visslor och gått nära inpå jägarna för att få dessa att tappa humöret och svara upp mot provokationerna.

Motionären anser att det för framtiden behövs en handlingsplan för hur jägarna ska agera mot militanta jaktmotståndare. Det behövs också utbildning för jaktledarna om bland annat de juridiska förutsättningarna samt en resursgrupp på länsnivå som kan bistå de lokala jaktlagen med råd och dåd både före och under jakten.

Lagändring behövs

Även Per-Arne Olsson, Timrå jaktvårdskrets, tar upp störningarna av rovdjursjakten men även sabotaget mot SM för rävdrivande stövare på Gotland. Motionären föreslår att begreppet jaktsabotage införs i lagstiftningen och att polisen ges möjlighet att avvisa, avlägsna eller omhänderta personer, när det är uppenbart att deras syfte bara är att störa laglig jakt eller jaktprov.

Frågan om en lagändring bör Jägareförbundet driva ihop med Kennelklubben, anser motionären.