Reportaget publicerades första gången i Svensk Jakt nummer 5/2023

Högerhanden förs i ultrarapid bakåt längs bösstocken, tills fingrarna når kolvkammens bakre del. Det klickar till, lågt, när säkringen på geväret förs framåt med den handskbeklädda tummen. Visserligen ett mycket lågt ljud, men ändå. Har bocken hört något och anat oråd?

Daniel Natanaelsson är en ivrig jägare som förutom rådjur bland annat jagar björn och älg.

Nej, den verkar ha lugnat ner sig. I stället för att intensivt vädra och oroat titta sig omkring ser den säkrare ut. Bocken böjer ner huvudet och börja beta av det spröda och gröna som slår igenom fjolårsgräsets gråbruna uppenbarelse. Precis till höger om bocken ligger en gran som av oklar anledning fallit ut på åkern, och därmed erbjuder ett visst skydd från insyn även ute på åkerns låga gräs.

Söker skjutstöd

Bakom kamouflagenätet gör Daniel Natanaelsson sig mer redo. Flyttar sig varsamt lite till vänster. Till en början oförklarligt för killen med kameran, men efter en stund förstår jag att han söker skjutstöd på den ungbjörk som kamouflagenätet är fäst i.

Kinden läggs an mot kolven, jägaren siktar och jag kommer på mig själv med att tänka att på nästa utandning går skottet.

Varför skjuter inte karl’n?

I stället tar Daniel om. Det känns som att tiden står helt stilla. Varför skjuter inte karl’n?

Men skjutit råbockar har den här killen gjort förr – faktiskt just på den här åkerlappen några kilometer utanför vackra Hammarstrand i Jämtland.

Över drömgränsen

Och det var inte vilken bock som helst – utan länets största bocktrofé genom tiderna. En trofé som med sina 207,17 poäng även sprängde den magiska 200-gränsen.

Daniel fällde rekordbock

Fram till 2018 hade han inte jagat så mycket rådjur, men när fadern då köpte en beagle väcktes intresset. Den 4 oktober 2019 begav sig far och son Natanaelsson ut på rådjursjakt tillsammans med jaktkompisen Pelle Lindén och beaglen Betty. Daniel tog ett bakpass, samma plats där han tidigare under året skjutit sin första bock på lock.

Hammstrand ligger vid Indalsälven i Jämtland. Karta: Google maps

– Min far släppte Betty. Det var väldigt mycket spår och Betty började så smått skälla. Efter bara fem minuter hörde jag ett knak i skogsbrynet och ut studsade en bock.

– Den stannade mitt på lägdan, tittade sig omkring och började sedan sakta gå rakt mot mig. På 40 meter kunde jag fälla bocken. Han la sig direkt och jag rapporterade via radion att jag skjutit en liten bock.

Daniel Natanaelsson fällde 2019 Jämtlands hittills största bocktrofé som noterade 207,17 poäng.

Men så liten var den inte.

– Sedan kom Pelle och följde med mig fram till bocken. När vi kom fram stannade han upp och sa: ”Du har skjutit en guldbock!”

– ”Nej, det tror jag inte”, svarade jag, för i mitt tycke var den bara lite större än den jag sköt under bockjakten i augusti. Betty kom fram efter ytterligare några minuter, i bockens spår. Strax efter kom även min far och han såg också lite förbryllad ut över bockens storlek.

Bördig jordbruksmark

Tillståndet för rådjursstammen i Hammarstrand, i gränslandet mellan Västernorrland och Jämtland, är för en utomstående överraskande bra. Biotopen är dock synnerligen passande för rådjur, med gott om odlad mark i den bördiga Indalsälvdalen, som omgärdas av bitvis branta berg. Mellan älven, åkrar och berg är det fin blandskog ooch gott om grönska. Hammarstrand är lite som en grön gryta.

– Hammarstrand brukar kallas Jämtlands Skåne, berättar jaktledaren Micke Westin. Växtzonen är inte långt från den i Sundsvall, men bara två mil bort är förutsättningarna helt annorlunda.

Jaktledaren Micke Westin vid det bördiga landskapet i Hammarstrand. Bilden är från augusti 2020.

Han berättar att jordmånen är god och i stort sett utan sten, mycket bördig med tanke på det nordliga geografiska läget.

Vintertid i Jämtland är det förstås kärvt för rådjuren, men jaktlaget och andra djurvänner är flinka med att stödutfordra med pellets och ensilage.

Att rådjursstammen är god i Hammarstrand syns tydligt. Här ses ­Pelle Lindén, Isak Lindén, Daniel ­Natanaelsson, Ulf Karlsson, Micke Westin, Per Westin och Albin Westin. Bilden är från augusti 2020.

Det finns ytterligare förklaringar till den goda rådjursstammen i området. Ett antal mycket intresserade och drivna predatorjägare håller räv, mård och mink nere på låga nivåer – vilket gynnar rådjuren enormt. Vetenskapliga beräkningar visar att en rävkull om fem valpar, där varje valp i början av augusti väger två kilo, har förbrukat osannolika ett ton bytesdjur under sommaren.

Tre rådjur per jägare

För jaktlaget ligger fokus på älgstammen i jaktområdet som är 3.000 hektar stort. I jaktlaget finns en kärna på åtta jägare som ett par gånger om året ägnar sig åt drevjakt på rådjur.

– Vi har satt en gräns på maximalt tre rådjur per jägare och år för att inte urholka stammen, berättar Micke Westin.

Utöver drevjakterna brukar några medlemmar ägna sig åt vak- och lockjakt. Jämtland var ett av de län som före jaktåret 2021/2022 inte hade vårbockjakt.

”Så länge jaktlaget är överens och alla sköter sig så är den utökade vårbockjakten bra för stammen.”
– Daniel Natanaelsson

Ändringen i jaktlagstiftningen, att vårbockjakt skulle tillåtas i hela landet, är omdiskuterad. Speciellt i södra Sverige.

– Vårbockjakten är ett ypperligt tillfälle att kunna skjuta bort de bockar man inte vill ha kvar, säger Daniel Natanaelsson. Så länge jaktlaget är överens och alla sköter sig så är den utökade vårbockjakten bra för stammen.

Gott om rådjur

Att stammen är god syns väldigt tydliga tecken på direkt vid ankomsten till Hammarstrand under eftermiddagen. En tydligt dräktig get betar lugnt på en av åkrarna där samhället övergår i byabebyggelse. Några åkerlappar bort syns ytterligare en get med ett fjolårskid tillsammans med en mindre bock.

– Men vi skjuter inte inne i byn, det är sen gammalt, säger Daniel Natanaelsson

Att skjuta eller inte skjuta, ja …

Foto: Lars Nilsson

Varför smäller det inte på rådjurslyckans åkerlapp? Till slut får jag nästan kramp i armarna av att hålla uppe systemkameran med det stora objektivet stint på bocken där jag sitter, två meter bakom Daniel Natanaelsson. Uppskattningsvis 120 meter från råbocken som betar några meter från skogsbrynet.

Distinkt smäll

Till sist bryter en distinkt smäll tystnaden och bocken faller direkt till marken.

Med ett tydligt leende vänder sig jägaren om.

– Det var ovanligt nervöst när du satt med kameran bakom. Det tog en stund att lugna ner andningen, säger Daniel.

I det sista ljuset visade sig bocken ute på lägdan i Kullsta utanför Hammarstrand. Foto: Lars Nilsson

På vägen tillbaka tar vi vägen förbi jaktkompisen Pelle Lindén som gärna vill se bocken och höra exakt hur jakten gått till över en kopp kaffe.

Kvällen blir sen och vi skiljs åt ute på gårdsplanen vid bilen.

– Den där, säger Pelle och nickar mot Daniel. Han är född vid en saltsten.