fredag 29 mars

Opinion

Debatt: ”Sveaskog skyller skogens alla problem på älgen”

Foto: Martin Källberg

Jag har tidigare jobbat åt Sveaskog med jakt och viltförvaltningsfrågor i Bergslagen. Jag kan konstatera att synen på vilt och viltförvaltning radikalt har förändrats på några år. Numera beskrivs älgen enbart som ett problem. Dessutom på felaktiga grunder.

Under den tid jag jobbade med dessa frågor så betraktades det vilda som en resurs och inte som ett problem.
I Sveaskogs dåvarande jaktpolicy stod att viltstammarna skulle vara av en så hög numerär att de var attraktiva för jägarkåren samtidigt som betesskadorna skulle ligga på en acceptabel nivå.
Hur kan man ha höga viltstammar (läs älg) utan att det blir betesskador? Jo, genom att vi i varje led i vårt skogsbruk även tänker på att producera viltfoder.

Runnit ut i sanden
Sveaskog tillsammans med SLU och Grimsö viltforskning startade ett projekt för att vi i vårt vardagsskogsbruk skulle kunna skapa mer viltfoder.
Som exempel kan nämnas separering av tallris under vinterhalvåret, vägkantshuggningar för att få uppslag av sälg och rönn, ungskogsröjningar i rätt tid och i rätt bestånd, utnyttjande av våra kraftledningsgator för foderproduktion, med mera.
Jag kan nu konstatera att allt som vi ville göra har runnit ut i sanden.
Den nya organisationen inom Sveaskog har inlemmat sig i det övriga storskogsbrukets syn på älgen, vilket är att den inte längre är en tillgång utan betraktas som ett stort problem. Märkligt nog det som verkar vara det största problemet för skogsbruket.
Detta är en stor lögn som man försöker implementera hos jägare och beslutsfattare.

Brister i skogsskötseln
Det stora problemet för Sveaskog och andra skogliga bolag är hur man inte sköter sina skogar på ett optimalt sätt. Då nämns aldrig några tillväxtförluster!
Jag kan ge många exempel på hur dåligt man sköter sina skogar. Där jag jagar har man i förstagallringar sänkt stamantalet till 1.000 per hektar, när det borde vara 1.500.
Det finns områden som skulle ha röjts för åtminstone sju till åtta år sedan som fortfarande är oröjda och det röjs ungskogar som inte skulle ha röjas.
Dålig planering av gallringsstickvägar så att man åstadkommit stora körskador med väldigt djupa diken som följd. Planteringar på hyggen som inte markberetts före plantering.
Märkliga flyttningar av markberedare som gått förbi objekt som ligger i anslutning till varandra och där man året därpå upptäckt att ”oj, där hade vi visst ett objekt till”.
Listan kan göras lång men det märkliga är att denna misskötsel inte orsakar tillväxtförluster eller kostar några pengar! Nej, det är bara älgen som skogsbolagen talar om som det största problemet för svenskt skogsbruk.
Vad beror då detta på? Enligt min mening på en felaktig och underbemannad organisation.
De skogliga tjänstemännen ska klara av så många arbetsuppgifter att de inte har tid och möjlighet att verka i fält, utan det mesta arbetet består av administrativa uppgifter där man litar på kartor och ett undermåligt beståndsregister.

Ansvarig lyssnar inte
Jag läste i tidningen Forum Sveaskog att Sveaskogs högst ansvarig för viltförvaltningen tilldelats ett internt pris för sitt jobb som viltförvaltningsansvarig, där bland annat hans goda dialog med jägarna uppmärksammades.
Jag har svårt att instämma i detta, då han inte alls lyssnade på våra argument att stoppa älgjakten under 2014 på grund av en undermålig och icke jaktbar älgstam.
I Värmland där jag jagar, och som varit en av Sveriges bästa älgmarker har stammen nu rasat och avskjutningen har gått från 6.700 älgar för tre år sedan till 3.255 idag.
Förklaringen är givetvis den stora vargstammen med 24,5 egna vargrevir (2013 års officiella inventering). Vårt älgskötselområde har både ett vargrevir och en större riksväg som tar av vårt kapital och av vår tillväxt.
Älgförvaltningen ska vara faktabaserad och det anser jag att vi har följt i våra skötselplaner. Vi har under de tre år som skötselområdet funnits följt älgstammens utveckling genom spillningsinventeringar, älgobsar, vägning av vuxna och kalvar, enkätundersökningar bland jaktlagen, kontakter med länsstyrelsen angående varg och björnpredation, med mera.

Rönn och sälg frodas
Styrelsen för älgskötselområdet konstaterar inför 2014 års jakt att älgstammen ligger på mellan fyra och fem älgar per 1.000 hektar. Med tanke på det vargrevir som berör oss är det en icke jaktbar stam.
Samtliga jaktlag, som egentligen vill jaga älg, samtyckte till ett jaktstopp men det tycker inte Sveaskogs högst ansvarig att man som stor skogsägare kan tillåta.
Anledningen är att skötselområdet inte gjort någon ÄBIN (älgbetesinventering) i ett område som nästan saknar bestånd av tallungskogar.
Vi har konstaterat ett ovanligt stort uppslag av rönn och sälg på våra jaktmarker som inte är det normala vid en hög älgstam.
Skötselområdet tvingas av Sveaskog att åtminstone jaga kalv (som hade varit bra att ha som tillväxt). Vi är nu inne i slutet av december och jaktlagen har jagat kalv men hittills är bara två av sex kalvar skjutna.

Tas inte på allvar
Vid vårt senaste styrelsemöte i mitten av december visar de uppgifter vi har att våra farhågor besannats. Vi har fortfarande inte någon jaktbar älgstam.
Vi är många jägare som är mycket bekymrade över att våra fakta inte tas på allvar, att man vägrar ta till sig den statistik som vi tagit fram.
Vad krävs egentligen för ett jaktstopp? Och var finns dialogen med oss? Vi önskar en diskussion om vad som behöver göras för att kunna säkerställa en hållbar utveckling av en jaktbar älgstam, där man också tar hänsyn till vargproblematiken som är en betydande faktor. En faktor som uppenbarligen inte existerar för Sveaskogs viltförvaltningsansvarige.
Kan det vara så enkelt att det han själv inte ser, det finns inte?

Tommy Sander

Delta i debatten!

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till:
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.