En av de mest grundläggande principerna i svensk rättsordning är att lagen släcker hävd. När det finns en uttrycklig lagregel, ersätter den äldre sedvana eller urminnes hävd.

Trots detta valde staten att inte åberopa rennäringslagen i Girjasmålet, vilket öppnade för att Högsta domstolen kunde döma till samebyns fördel.

Inte på grund av att lagen gav stöd för det, utan på grund av att staten underlät att använda lagen.

Utreda ej prövad lagstiftning

Efter domen tillsatte regeringen en utredning – Renmarkskommittén – med uppdrag att analysera om andra samebyar skulle kunna ha samma rättigheter som Girjas sameby. I praktiken skulle man alltså utreda den lagstiftning som inte ens prövades i Girjasmålet, med syftet att anpassa lagen efter Girjasdomen och möjliggöra liknande upplåtelserättigheter även i andra delar av fjällvärlden.

Men utredningen mötte hård kritik i remissrundan. En lång rad remissinstanser, inklusive Jägareförbundet, ifrågasatte såväl riktningen, analysen som konsekvenserna. Den politiska enigheten uteblev, och regeringen valde att lägga ned hela utredningen.

I dagsläget finns ingen ny utredning på plats – vilket innebär att rennäringslagen fortfarande gäller i sin nuvarande lydelse.

Staten försvarar inte lagen

Nu har fem samebyar väckt talan i domstol, med krav på att erhålla ”Girjasrätt” inom sina respektive renbetesområden. Det vill säga en ensamrätt till upplåtelse av jakt och fiske, grundad på urminnes hävd. Staten bestrider formellt deras krav, men Justitiekanslern, JK, som företräder staten har i sina yttranden till tingsrätten överlämnat till domstolen att avgöra frågan utifrån skriftligt underlag. JK begär ingen huvudförhandling.

Det sänder en tydlig signal om att staten väljer att inta en passiv hållning i en fråga av stor rättsstatlig vikt. Det väcker allvarliga frågor om rättsstatens funktionssätt – särskilt när det handlar om att staten väljer att inte försvara en gällande, demokratiskt beslutad lag.

Undergräver förtroende

Mikael Sidér. Foto: Lars-Henrik Andersson

Att låta tingsrätten avgöra ett så rättsligt och politiskt känsligt mål utan muntlig förhandling, utan vittnesförhör, och utan att lagen åberopas som rättsgrund, undergräver förtroendet för rättsordningen. Vilket värde har en lag som staten inte är beredd att försvara i domstol?

Att Renmarkskommittén lagts ned är ett tecken på att man inom det politiska systemet inte är överens. Då bör det vara självklart att gällande lag gäller – tills något annat beslutas. För att lagen ska få genomslag i pågående mål krävs dock att staten faktiskt åberopar den. Det är fullt möjligt att göra det. En part kan ändra sin talan under processens gång.

Är detta regeringens hållning?

JK är statens ombud, men även ombud förväntas föra dialog med sin klient. Regeringen har anledning att tydliggöra sin hållning – särskilt i en fråga som rör grundläggande rättssäkerhet, äganderätt, och allmänhetens tillgång till jakt och fiske.

Att inte tydligt försvara lagen i domstol underminerar förtroendet för lagstiftningens betydelse, och för hela det svenska rättssystemet. Det är dags för staten att ta ansvar – inte genom att vara partisk, utan genom att vara rättssäker.

Mikael Sidér
Ordförande Jägareförbundet Kiruna jaktvårdkrets