Hos den goda, svenska bonden lever djuren ett gott liv. Ofta framhålls de högt ställda djurskyddskraven som en bärande ideologi inom det svenska lantbruket.

När man läser Lantbrukarnas riksförbunds förslag till nya jakttider undrar man därför var den omhuldade djurskyddstanken tagit vägen.

Existerar den bara i teve-reklamen?

Djurskydd och etik

När det kommer till de vilda djuren, tycks det nämligen inte vara så noga med vare sig djurskydd eller etik.

Nattjaktsförbudet på klövvilt, som tillkom för att minska risken för skadskjutningar, vill bondefacket upphäva för dovvilt, kronvilt, rådjur och mufflon. Och inte bara det. Att freda vildsvinssugga som åtföljs av smågrisar anses obehövligt. Istället ska dessa få jagas med hund under vår och sommar.

Förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson vurmade för decentralisering ifråga om jakt och viltförvaltning. Han ville att besluten skulle tas på så lokal nivå som möjligt.

Lantbrukarnas riksförbund går åt motsatt håll.

Jakt på högdräktiga djur

Jakttiden på älg ska inte beslutas av länsstyrelserna utan av regeringen, det så kallade brunstuppehållet ska slopas och jakttiden utökas med februari månad. Det vill säga den tid på året då högdräktiga älgkor i norra Sverige ännu står i meterdjup snö och inte bör utsättas för jakt.

Så gott som alla förslag motiveras av viltets skadegörelse på skog och grödor. Viltskadorna ska naturligtvis tas på största allvar, men kan aldrig motivera att vi gör avkall på djurskyddshänsyn och jaktetik. Skador på skog och grödor måste åtgärdas på annat sätt än att skjuta hjortvilt i mörker och släppa hundar på vildsvinssuggor med kultingar under vår och sommar!

Medialt budskap

Det värsta med Lantbrukarnas riksförbund förslag är dock att man tecknar en ny bild av svenska bönder och en diametralt motsatt värdegrund jämfört med den som målas upp i teve-reklamen.

Det lär djurrättsterroristerna inte vara sena att ta till sig.