Rådjuren har flitigt upptrampade stigar till jägarnas utfodringsplatser. Foto: Olle Olsson

Häromdagen var jag ute och fotograferade rådjursutfodring. Snön ligger meterdjup här i Hälsingland och utan hjälp kommer en stor del av rådjursstammen att svälta till döds.

Jägare är viltvårdare och det såg jag ännu ett exempel på här. En ensam man, jägare såklart, håller liv i drygt 30 rådjur och snart har han köpt och kört ut 2,5 ton havrekross till de nödställda djuren. Fodret kör han ut med skoter och rådjuren kommer för att få livsnödvändig mat när de hör honom komma körande med sin fyrtaktare.

Det här är bara ett exempel av tusentals. För på andra sidan sjön håller en annan man, jägare såklart, liv i drygt tio rådjur genom att utfodra den med havrekross. Och så här kan vi fortsätta genom byarna. Rådjuren utfodras i by efter by – och det är nästan undantagslöst jägare som ger hjälp. Ofta i organiserad form av viltvårdsområden, jaktklubbar och jaktlag eller ibland på enskilt bevåg.

Enligt uppgift lägger jägarna i Sverige årligen 350 miljoner kronor på utfodring av vilt. Utöver detta lägger jägarna även tre miljoner mandagar på viltvård. Och detta katastrofår för viltet har länsföreningar i Jägareförbundet dessutom avsatt extra pengar som går till viltvård. För viltet behöver hjälp i de snödrabbade områdena – och hjälpen behöver de nu och på många håll redan för några månader sedan.

Vi jägare ska vara stolta över våra viltvårdsinsatser – och vi ska fortsätta med vårt fantastiska arbete. För ingen annan bryr sig om de vilda djuren. Det visste vi sedan tidigare och det ser vi ännu ett exempel på nu under den här vintern som aldrig tycks ta slut.

Foto: Jan Henricson

Att så kallade miljöorganisationer som Rovdjursföreningen, Nätverket för Lo och varg och Wolf association Sweden inte tar sig ut för att hjälpa de vilda djuren kommer nog inte som någon chock för någon. Men däremot är det både uppseendeväckande och väldigt trist, framför allt för rådjuren, att en så stor och välbärgad organisation som Naturskyddsföreningen vare sig lyfter ett finger eller lägger några pengar för att hjälpa de nödställda rådjuren.

För istället för något om viltvård kan man just nu läsa om SM i Fågelholk på organisationens hemsida.

Naturskyddsföreningen har enligt egen utsago 226.000 medlemmar men istället för att faktiskt göra nytta för de vilda djuren satsar de på ännu ett PR-jippo som kommer att avgöras på Skansen och förmodligen även visas upp i SVT:s morgonprogram inom kort.

Förresten: När jag söker på Naturskyddsföreningens hemsida lyckas jag inte hitta någon artikel från de tio senaste åren som ger kunskap hur man ska hjälpa till exempel nödställda rådjur. Däremot hittar jag kritik mot jakt på bland annat lodjur – som alltså lever av exakt samma rådjur som jägarna nu räddar livet på.

Vad tror Naturskyddsföreningen händer med lodjuren när rådjursstammen kraschar?

Jag sätter en tumme på att jägarna sätter ut fler fågelholkar än vad Naturskyddsföreningens medlemmar gör.

Men just nu lider rådjuren. De behöver hjälp nu medan du läser detta – och som vanligt är det jägarna som står upp för och räddar viltet!