Vargen sprider sig nu snabbt över ett förvaltningsområde som saknar planering för vargförvaltning, skriver debattören. Foto (i hägn): Ingemar Pettersson & Privat
Årets vargjakt är över, 57 av 75 tilldelade vargar sköts. Landshövdingar i berörda län har blivit kallade till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som efterfrågat en förklaring. Det är bra, om givna uppgifter inte genomförs, måste ”varför” ingå i frågeställningen.
Varginventeringen för 2022–2023 är också över, resultatet blev 83 vargrevir i Sverige.
Även om slutlig sammanställning inte kommer före sommaren, står det redan nu klart att antal vargrevir och vargar ökat kraftigt i södra delarna av landet. Södermanlands län, som är nordligaste del av södra rovdjursförvaltningsområdet, har på två år ökat från 1,5 vargrevir till 7,5, varav 4,5 revir med föryngring. Vilket motsvarar 45 vargar, detta på en procent av Sveriges yta.
Anders Lindell.
Mot bakgrund av det blir man naturligtvis nyfiken på hur Naturvårdverket och länsstyrelserna planerat för framtiden.
Efter kontakt med ett antal länsstyrelser och läst alla tillgängliga förvaltningsplaner för stora rovdjur i södra förvaltningsområdet, går det inte dra annan slutsats än att det inte finns någon planering alls för vargens förvaltning i södra Sverige.
Om landsbygdsministern kommit till samma insikt vet jag inte, men han planerar tydligen att möta även länsstyrelser som inte haft licensjakt på varg. Ett mycket bra initiativ.
Jag vill här ta tillfället att uppmana landsbygdsministern att även boka möte med Naturvårdsverkets generaldirektör. Av vad jag förstått efter samtal med länsstyrelser i södra rovdjursförvaltningsområdet, är det Naturvårdverket man väntar på, för att kunna fastställa vargens förvaltningsmål.
Vad som inte väntar på förvaltningsmål, det är våra vargar, som nu i ökande antal sprider sig över ett förvaltningsområde som alltså saknar planering för vargförvaltning.
Södra rovdjursförvaltningsområdet är till ytan en sjundedel av Sverige. Här lever en tredjedel av landets invånare, tillsammans med drygt en miljon, alltså hälften, av landets idisslande tamdjur som betar och håller landskapet öppet. Utöver dessa 155.000 hästar och drygt 400.000 hundar.
Landsbygdsminister Peter Kullgren.
När det gäller befolkningstäthet, vägar/fordonstrafik, jordbruk och tamdjurshållning liknar södra Sverige mer länder i övriga Europa, än mellersta och norra Sverige.
Ett förhållande som gör att man oroas över liknande negativ påverkan, här som i Europa, med tusentals vargdödade tamdjur, och kraftigt minskad tamdjurshållning. Men även de risker för vargen som art som konstaterats i flera europeiska länder, bland annat i form av omfattande hybridisering med tamhund.
Att förvalta stora rovdjur som varg, under förutsättningar som ovan, är en betydande utmaning även med förvaltningsplaner.
Utan planer, vilket är det läge södra rovdjursförvaltningsområdet befinner sig i, hoppas jag att landsbygdsminister Kullgren håller med mig om är omöjligt!
Anders Lindell
Mariefred
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
