Det har varit väldigt lärorikt för Svensk Jakt-redaktionen att vara med om ett sådant genomslag. Förfrågningar om att visa filmen har kommit från medier i nästan samtliga världsdelar.
Samtidigt tycker jag att hela historien är det slutgiltiga kvittot på en galenskap som aldrig tycks ta slut. För det är inget nytt att hundar attackeras och dödas av varg. Det har hänt så länge vi haft varg, det hände den gångna helgen och det kommer tyvärr att hända även nästa helg. För det enda säkra skyddet är att vi har färre vargar. Där vargen inte finns kommer den heller inte döda någon hund. Det kan ingen statistik i världen ändra på. Att vi sedan aldrig kommer nå en nollvision är lika säkert även det.

Många hoppas naturligtvis att Klaras olycka ska kunna göra skillnad, och jag hoppas de har rätt. För de allra, allra flesta (förutom en etolog från Stockholms universitet som påstår att vargen flirtar (?) med Klara, rubriken ändrades senare till nyfiken) ser en förvånansvärt lugn, metodisk och utdragen vargattack på en jämthundstik som är ute i skogen och gör det hon är avlad till och det hon älskar. Att jaga. Och jakten med lös hund är fundamental i svensk jaktutövning.
Just i det här fallet överlever dessbättre hunden. Sannolikt på grund av att hon bar en skyddsväst vid tillfället. Att sedan inte västen är avskräckande nog för att få vargarna att avbryta sin attack är en annan historia.

Sämre gick det för hundarna Happy och Julie. Båda dödades av varg den gångna helgen. Stövartiken Happy dödades mitt under pågående hardrev utanför Årjäng och i Järbo behövde inte sexmånadersvalpen Julie ens lämna gården för att hon skulle falla offer för varg.

Vet du förresten att stora delar av vargfrågan sätts på sin spets just idag? Idag genomför regeringen en hearing kring den utredning som rör talerätten, alltså rätten att överklaga jakt på stora rovdjur till domstol.
Hearingen föregicks av en utredning som tillkom som en eftergift av Socialdemokraterna till Miljöpartiets miljöminister och vice statsminister Åsa Romson. Ni vet hon som beskyller landets ledande vargforskare för att skriva vinklade rapporter eftersom hon inte tycker om det resultat de kom fram till.
Eftersom utredningen tvingades fram av Miljöpartiet och Åsa Romson, ni vet hon som inte vill tillåta jakt på varg och som kritiserats av KU för sina uttalanden i frågan, är det ingen vågad gissning att valet av utredare är noga genomtänkt. Uppdraget gick i alla fall till Hovrättslagman Charlotta Riberdahl.

Det var därför heller ingen chock att utredaren kom fram till att jaktbeslut ska prövas i domstol. Och om det skulle bli verklighet innebär det att alla skydds- och licensjakter på stora rovdjur stoppas under överskådlig tid. För så länge rabiata organisationer med en storlek och en direkt påverkan som fingerade ”Skärholmens sparkförening” har rätt att överklaga och sätta käppar i hjulet på rovdjursförvaltningen kommer de att göra det.

Jägareförbundet deltar vid näringsdepartementets hearing som en av 30 myndigheter eller organisationer. Förbundet har redan sågat Charlotta Riberdahls utredning men kanske viktigast är även att göra klart att ministerstyre inte hör hemma i en demokrati. Just nu förbereder Högsta förvaltningsdomstolen en prejudicerande dom angående just talerätten om jaktbeslut. Och här tycker jag att Svenska Jägareförbundets styrelseledamot Anders Iacobaeus, före detta hovrättspresident, hittar pudelns kärna när han konstaterar att det är ”extremt anmärkningsvärt att man väljer att på detta sätt sidsteppa den främsta juridiska expertis som Sverige har i dessa frågor”.

Det återstår nu att se om demokratin eller en handfull extremister ska få bestämma utgången i frågan. Men så länge inte vargstammen begränsas rejält kommer vi tvingas få se fler filmer som den när Klara attackerades av varg och fler hundägare kommer att förlora sina bästa vänner bara genom att släppa ut dem utanför dörren.