För 600 år sedan vi började exportera tjära till båtbyggeri och impregnering. Detta följdes snart träkol och täljda fyrkantsblock samt stöttor, props till gruvindustrin. De senaste 300 åren har vi exporterat sågade plank, bräder och battens. De senaste 100 åren även massaved, pappersmassa och papper. Men skogens största betydelse är som klimatutjämnare. En kall vinterdag är det oftast fem grader varmare inne i skogen jämfört med på öppna ytor. Det skulle knappast vara möjligt att bo och leva på norra barrskogsbältet utan skogens skydd för kalla vindar från nordatlanten.

Gammal kulturyttring
Bland våra äldsta kulturhandlingar för 3.000–4.000 år sedan i Norrlands inland, var att trampa upp stigar för att lätt ta sig till jakt och fiske och bärmarker. Ibland till en ny bosättning eller helt ny by.
Nämnda kultur har i princip legat i träda sedan 1900-talets mitt, men är nu på väg att återuppväckas då allt fler människor insett betydelsen av den friska skogsluften och den rogivande trygga, själsläkande miljö som skogen erbjuder.
Detta har gjort att vi alltmer börjat söka och rusta upp gamla stigar och även vandringsleder, som till exempel Sörmlandsleden, Pilgrimsleden till Nidaros och Höga kusten-leden.
I Backe i Strömsunds kommun i Jämtlands län, har man istället för en lång led satsat på dussinet stigar i längderna 2–20 kilometer.
När man inom en radie av fyra mil har sevärdheter som Mystiska korset, Ruckastenen, Grottan på Nagasjöhöjden, Bollsbergets naturreservat så har den vandringssugne veckan full med motion och oförglömliga upplevelser.

Barnens skog
Skogsmiljöns betydelse för barnens utveckling är mer eller mindre bortglömd. För 50 år sedan eller tidigare sökte barnen spänning genom att gå allt längre in i den okända skogen. Skogsbrynet var en lämplig plats för lek. I sandgropen byggde de vägar, broar, bilar och körde med fordonen. Vid vårfloden byggde de i bäckarna vattenhjul och nere vid sjön sjösattes barkbåtar.
Vid fyra–sju års ålder var det kojbygge av varierande storlek och utförande som gällde.
Jag är övertygad om att sådan lek är avgörande för den kreativa utvecklingen. För tolv år sedan hade vi som mest 4.920 patentansökningar och i fjol 2.436, knappt hälften. Siffror som talar sitt tydliga språk.

Balsam för själen
Skogens betydelse för friluftslivet och idrotten är underskattad. Att löpträna eller åka skidor i en varierande och vacker miljö lär stimulera och förbättra träningsresultatet.
Jag tror även att människor som behandlas för psykiska problem borde ges stöd och bidrag för att uppsöka och motionera i skogliga miljöer.
Skogen kan som inget annat fånga ens tankar, man blir ett med sig själv och hjärnan genomgår ett reningsbad. Det är ingen tillfällighet att hälften av mina sju uppfinningar/patent har haft sitt embryo i skogsmiljö.

Sitter i generna
Människan har i tusentals år vistats i skogen och sökt dess skydd, såväl som där hämtat sitt bränsle, byggnadsmaterial, bär, svamp, örter samt jaktbart vilt och fisk. Denna skogsmiljö har präglat våra förfäder och sitter i våra gener.
Jag undrar hur vi människor reagerar och fungerar med den häftiga urbanisering vi upplevt, särskilt de senaste 65 åren? Tydliga tecken på störningar torde utgöras av den snabbt ökande psykiska ohälsan, skenande brottslighet och drogmissbruk.
Skogen har också varit en tillflyktsort och gömställe vid oroligheter och krig.
De flesta sjöar och vattendrag utgör, förutom att ge oss vatten och vattenkraft, också fiskevatten för över en miljon fritidsfiskare till ett värde av minst en miljard kronor.

Den viktiga jakten
Stordelen av jakten på, älg, hjort, rådjur, hare och skogsfågel sker i skogsmiljö. När jakten var som störst i mitten på 1980-talet uppgick kött- och jaktvärdet till fyra miljarder kronor, för landets omkring 300.000 jägare. Skogen och skogsmiljöns värde torde vara värd minst en tiondel av skogsnäringens totala värde, samt öka varje år!
Därför är det mycket viktigt att skogsägarna och entreprenörerna slutar med sin nedskräpning vid gallring och slutavverkningar av skövlande karaktär. Något som är brott mot landets lagstiftning.
Dessbättre har jag på senare år sett att skogsägare och avverkningsentreprenörer inte kör på stigar och nu städar bort ris från stigar, minnesmärken med mera.
Jag är övertygad om att med drygt 1,2 miljoner människor som saknar ett avlönat arbete så vore det mycket lönsamt att låta utföra avverkningar manuellt intill vägar, vatten, ängsmarker och där vandringsstigar anlagts.

Erland Lundgren
Norrland