Med pennan före svärdet omyndigförklarar regeringen hela den samlade jägarkåren, pekar med hela handen och säger: ”Ni där borta! Ni är potentiella massmördare! Och ska inte ha fortsatt tillgång till vapnet i fråga, det så kallade AR-15.”

Varför, kan man fråga.

Jägarnas fel?

Vad är det Sveriges jägare har gjort fel? Varför blev Sveriges jägare måltavla i denna krigsförklaring och varför är det Sveriges jägares möjligheter, friheter och kanske rättigheter som med lag ska nedkämpas?

Sveriges jägare, som har det största förtroendet bland icke jägare i praktiskt taget hela världen.

Sveriges jägare som går ut på eftersök efter mörka vägar med många gånger risk för sitt eget liv för att förkorta ett påkört vilts lidande.

Sveriges jägare som kostnadsfritt sköter en omfattande viltvård som skulle kosta samhället miljardtals kronor att sköta.

Splittrad kår

Jägarkåren är så klart splittrad. Behövs det där vapnet ändå? Det har gått bra att jaga i alla år med morfars gamla m/96. Ett säkert skott taget på ett stillastående vilt, det är essensen av jägaretik, mer behövs inte och ska inte behövas.

Märk väl. Det är inte vapnet som förbjuds. Det är ni jägare som inte får äga det.

Gå inte nära

Era bröder och systrar i Sveriges skytteförbund är dock fortsatt pålitliga och betrodda med vapnet som ni i fortsättningen får beskåda från håll, om ni nu råkar känna en sportskytt.

Men gå inte för nära och fråga inte om ni får provskjuta, för det är ni jägare som inte är betrodda och pålitliga i närheten av dessa vapen. Risken för att ni plötsligt begår någon form av vansinnesdåd är helt enkelt för stor.

Sluta inte dundra

Jägarförbund och sportskytteförbund måste gemensamt dundra. Ni måste vara så arga att Rosenbad skakar i sin grund där det står.

För värre skymf uttalad direkt från landets lagstiftande församling har en grupp människor i Sverige aldrig utstått i modern tid.

Dundra och sluta inte dundra över denna fullständiga oförrätt mot landets jägarkår.

Johan