Den moderna hundägaren av i dag vet att det finns en mängd bra träning för hundar även i värme. Träning som inte innebär att man släpper hundar i skogen när både vilt och hundar kan fara illa, skriver debattören. Foto: Per Jonson
Debatt: ”Jägareförbundets länsordförande borde ta reda på fakta”
REPLIK. Som medlem i Jägareförbundet förväntar jag mig att ordförande i den länsförening jag tillhör har ett bra omdöme och är kunnig i det ämne som man pratar om. Speciellt innan denne sätter sitt namn och titel under en debattartikel. Då måste det finnas fakta bakom påståenden, inte bara personligt tyckande.
Publicerad 31 oktober 2024 - 05:00
Fördelen är att okunnighet går att rätta till med kunskap om mottagaren vill lyssna. Hur jakt med ställande hund går till torde dock inte vara någon nyhet, då det till och med numera klassas som ett svenskt kulturarv.
Detta för att man i slutet av september, i regn och rusk samt temperaturer långt under dessa omtalade 14–15 grader, arrangerade ett jaktprov i form av Älghund-SM för tio ställande hundar. Hundar som under dagen var utspridda över södra delarna av Jönköpings län och norra delarna av Kronobergs län.
Varierad träning
I artikeln påtalas hur svårt det är att få en hund i form inför jakten på grund av värme. Ja, det påverkar förstås, men den moderna hundägaren av i dag vet att det finns en mängd olika former av bra träning för hundar även i värme.
Träning som inte innebär att man släpper hundar i skogen när både vilt och hundar kan fara illa. Man tar helt enkelt sitt ansvar med träning som påbörjas redan på våren och pågår fram till jaktstarten. Varierad träning som innebär att hundar är vältränade när säsongen börjar.
Inga samband
Sedan, gällande fakta om hur älgen störs i brunsten: Ja, det fanns och finns tankegångar om det. Kanske förväntande man sig också att se detta tydligt i det projekt som genomfördes av forskare för några år sedan i södra Sverige gällande jakt i brunstperioden och försämrad älgstam. För att citera en av de mer namnkunniga forskarna som analyserade resultatet: – Vi förde fram att det kanske var olämpligt men kunde inte se några konkreta samband.
Alltså kunde man inte påvisa någon fakta som stödjer antagandena, men de fyra som skriver under debattartikeln kan det tydligen.
Försiktig utan fakta
Det finns en förändring i jaktkulturen, eller ska vi säga jakthundkulturen. Men den ligger inte i första hand på ställande älghundar som jobbar på det sätt som älghundklubbens raser avlats för under väldigt lång tid.
Bilden som illustrerar de fyra länsordförandenas debattartikel visar väl det på bästa sätt, en jämthund som på lagom avstånd skäller ståndskall på tre älgar som lugnt och stilla iakttar hunden. Ingen stress eller hets där.
Personligen tror jag att det finns flera andra typer av hundanvändning från 21 augusti och fram till jaktstart på älg som påverkar älgstammen på ett mer negativt sätt än en ställande hund vid ett Älghund-SM.
Men jag är försiktig i mina uttalanden eftersom jag inte har den djupa detaljkunskapen som krävs för att kunna döma någon annan utan att först kunna presentera fakta för mina påståenden.
Ted Karlsson Jägare med ställande hund
Delta i debatten
Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se
Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel: Fransbygdens jaktvårdsförening genom ordförande Kalle Karlsson
