tisdag 21 maj

Opinion

Med glest planterade tallbestånd kommer skogsskadorna att öka. Älgen äter som bekant tallar och inte procent, skriver debattören.

Med glest planterade tallbestånd kommer skogsskadorna att öka. Älgen äter som bekant tallar och inte procent, skriver debattören. Foto: Lars Nilsson

Debatt: ”Inte bara antalet älgar bestämmer skogsskadorna”

Glest planterade tallungskogar, skogsgödsling och contorta är några orsaker till att betesskadorna inte minskar. Företrädare för skogsbruket borde kunna tänka längre än att två älgar äter mer än en när de analyserar orsaken till skadorna.

Jag tog jägarexamen 1984 som 14-åring och har jagat sedan dess, mestadels i Västerbottens kustland men även i andra delar av landet. Jag har fått uppleva både älgexplosion på 1980-talet och rådjursexplosion på 1990-talet och därefter uppgången av både vildsvin och dovvilt och tyvärr även varg.

Skogsbrukets mantra

Teknikutvecklingen har varit enorm och det jagas på ett annat sätt och ofta mer effektivt än man gjorde tidigare. Det enda som är sig likt sedan 1984 är skogsbrukets mantra att det finns för mycket älg och att skogsskador orsakade av älg kostar miljarder årligen.

Kostnaderna ställer jag mig frågande till, speciellt efter att ha läst undersökningen som AB Karl Hedin gjorde om hur mycket virke som måste vrakas på grund av betesskador (två procent enligt undersökningen).

Glesa planteringar

Som bondpojk utan akademisk utbildning kan jag dock konstatera följande:

På 1970- och 1980-talet lämnades många fröträd som tillsammans med plantering ofta gav bestånd på 6 000–8 000 tallar per hektar.

Ser jag på planteringar i dag är det sällan jag kan räkna ihop till 2 000 tallar per hektar. Bondeskog har oftast lite mer och bolagsskog mindre, speciellt om man kommer en bit ifrån kusten.

Tallar och procent

Om vi säger att älgen äter 200 tallar per hektar ger det följande procentuella betesskador:

1 500 tallar per hektar = 13 procent betesskador, 2 000 tallar per hektar = 10 procent betesskador, 6 000 tallar per hektar = 3 procent betesskador.

Älgen har ätit lika många tallar men procentuellt blir det stor skillnad, så med glesa bestånd kommer skogsskadorna att öka. Älgen äter som bekant tallar och inte procent.

Gödsling och contorta

En annan sak som inte diskuteras alls är följderna av skogsgödsling.

Efter brunstperioden är risbete den viktigaste födan för älgarna när de ska äta upp sig inför vintern.

Men vad händer om man gödslar skogen? Jo, man tillför kväve som gör att blåbärsriset förväxer sig första året, och sedan tar det upp till 20 år innan det börjar sätta bär igen. Så länge det inte kommer några bär ratas riset av älgarna.

Äta ris

Räknar man på 20 år har vi tagit bort 800 000 hektar prima viltbete där älgarna antingen måste äta ris som är ogödslat, alternativt gå över till tallbete tidigare.

Nästa sak är plantering av contorta som gör att det inte produceras något blåbärsris. Contortan betas inte heller av älgen. Det finns cirka 600 000 hektar contorta planterad.

Med andra ord har man med en invasiv art samt gödsling tagit bort 1,4 miljoner hektar viltbete.

Objektiv tanke

Älgstammen är i dag mindre än hälften så stor som på 1980-talet. Ändå är skadorna större. Då tycker jag att man från markägarsidan kunde ta på sig ett lite mer objektivt tankesätt än att två älgar äter dubbelt så mycket som en.

Jag tror inte att någon vill ha tillbaka älgstammen från rekordåren, men på många håll är älgstammen nu så låg att den egentligen inte tillåter någon jakt.

Fortsätter vi med att sänka älgstammen kommer det att bli svårt att rekrytera nya unga älgjägare. Merparten av dagens älgjägare har passerat 50 år. På många håll är detta redan en verklighet.    

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.