Inavel är inte någonting man per automatik ser genom till exempel dålig spermiekvalitet. Inavel behöver heller inte uppenbara sig som en fenotyp, det vill säga på utsidan.
Inavel förstärker olika genetiska drag, oftast negativt, men inavel är vanligt att man använder bland till exempel mjölkkor för att öka avkastningen. Det används inte lika ofta längre som förr, eftersom vi fått ökad kunskap om genetik och dess effekter.

Från rapport
Nedan ett utdrag från artikeln Hunting Effects on Favourable Conservation Status of Highly Inbred Swedish Wolves (Laikre et al.), publicerad i vetenskapliga journalen Conservation Biology 2012:
”/…/Inbreeding levels are high among living wolves; in 2010 the average coefficient of inbreeding (F) was 0.27 and the average mean kinship (MK) (Lacy 1995) among individuals was 0.28 (Laikre et al. 2011). These values imply that individuals on average are more related to each other than full siblings and that this situation will persist. The main reasons for the current situation are lack of management efforts to prevent genetic isolation/…/”

Nytt material
Vill man läsa vidare är det bara att googla på artikeln, lättast får du tillgång till den gratis på ditt bibliotek. Nyckelord som kan använda är inbreeding depression, swedish wolves och population genetics för att hitta fler vetenskapliga artiklar inom ämnet.
Så svaret blir nej, det är inte bara en oro att det kan finnas, det finns redan.
Lösningen är att ta in nytt genetiskt material. Detta skulle göra stammen stabil och därmed ökar möjligheterna för jakt på varg kan bedrivas som den görs på andra villebråd eller som skyddsjakt.
Paulina Lundberg