När vargarna tillåts få så starkt fotfäste och våra styrande politiker och myndigheter enbart nonchalerar detta – jag ser inte några konkreta åtgärder utan utvecklingen tillåts bara rulla på – blir man frustrerad och i vissa stunder uppgiven.

Blir vardagsmat

I dagsläget finns det bara en sak att göra och det är att tillåta en stor avskjutning, för att vi ska få en hållbar balanserad förvaltning. För i dagsläget är den absolut inte hanterbar.

Dessvärre har jag en känsla av att alla bilder på sociala medier på vargtagna tamdjur håller på att bli en vardagsmat. De som inte blir personligt drabbade scrollar bara förbi utan att reagera längre.

Detta är en stor fara för hela landsbygdens traditioner. Det låter kanske som en överdrift, men det är min fulla övertygelse.

”Vildmarksromantiker” med makt

Det kommer säkert svar på det här inlägget av personer som tycker annorlunda. Till er som tycker så skulle jag bara önska att ni tänker till innan ni skriver ett svar. Har ni personligen blivit drabbade? Bor ni verkligen i vargtäta områden?

Om inte så anser jag att man inte vet vad man svarar på utan bara tror. ”Vildmarksromantiker” som inte lever under dessa förutsättningar, med vargrevir inpå knutarna och den problematik som följer, har alldeles för stor makt i den här frågan.

Om drygt ett år är det val. Tyvärr tror jag faktiskt inget parti vågar ta tag i det här problemet fullt ut. Med den takt vargstammen ökar har vi dessvärre bara sett början av utarmningen av de områden som drabbas.

I dagsläget kan vi inget annat göra än att stödja de organisationer som kämpar för oss. Vi måste tro att förnuftet segrar hos våra politiker – innan det är för sent.

Reino Unosson, Edsbyn