När allt var sammanräknat hade skribenten betalt 24 kronor för varje timme han varit ute på eftersök inom ramen för Nationella viltolycksrådet, NVR. Foto: Martin Källberg
Det är tufft att vara jägare nu för tiden. Då menar jag ekonomiskt, för det är ju fortfarande roligt att jaga.
Först måste jag lösa statligt jaktkort med 400 skattade lönekronor. Varför vet jag inte.
Vad jag vet behöver ingen annan fritidsutövande grupp som golfare, ornitologer eller fotbollsspelare betala för att utöva sina intressen.
Dessutom ska jägarnas pengar nu kunna fördelas till organisationer som motarbetar jakt. Hur tänkte de beslutande där, tro?
Efter det ska man lösa medlemsavgiften i Svenska Jägareförbundet så att de styrande där kan leka sandlåda och låtsaspolitiker.
Jag undrar hur många i förbundets styrelse som verkligen är jägare. Eller kan det bara vara så att det är folk som jagar och inte är jägare?
Man kan ta jägarexamen på en helg, men i mina ögon krävs mer för att få kalla sig jägare.
Och nu tillbaka till den ekonomiska biten. Jag är eftersöksjägare inom NVR och åker ut i alla väder, alla tider, på polisens begäran.
När jag räknade ut vad jag hade fått i ersättning de senaste fem åren, visade det sig att jag betalat 24 kronor i timmen. För att hjälpa polisen med deras problem!
Det är tur att jag har ett hyfsat välbetalt jobb, för med polis, regering och jägareförbund hade jag inte haft råd att jaga annars.
Anders Hylte
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
