Det ställs en hel del krav på älgskötselområden. Krav som innebär en ansvarsfull förvaltning av älgstammen i samråd med markägare och andra intressenter.
Detta gäller inte licensområden, som istället endast skördar frukterna av denna förvaltning och som dessutom nästan undantagslöst får en högre tilldelning, utan de restriktioner som gäller inom älgskötselområdet.
Norra Yxningens älgskötselområde mellan Söderköping och Valdemarsvik omfattar 43.191 hektar, fördelat på 81 jaktlag. Området är indelat i fyra delområden för att göra kommunikation och samråd med jaktlagen hanterbar.
Varje delområde har en egen styrelse och representanter från delområdena bildar en huvudstyrelse.
Hur många personer som ingår i varje jaktlag är inte känt, men säg att genomsnittet är tio. Detta innebär att drygt 800 jägare och markägare ingår i och omfattas av det arbete som läggs ner inom skötselområdet.

Krav och arbete
Här följer en lista på restriktioner vi tillämpar, krav som ställs från länsstyrelsen och exempel på annat ideellt arbete som läggs ner för att få det hela att fungera.

Restriktioner inom Norra Yxningens älgskötselområde:
• Jakttiden för vuxna.
• Könskvotering vuxna.
• Taggantal beträffande tjurar.
• Jakttid för dubbelkalvar respektive enkelkalvar.

Krav fån länsstyrelsen:
• Älgobs.
• Insamling och redovisning av fällavgifter.
• Inventeringar (spillning, flyg).
• Rullande treårig älgskötselplan, med krav på max tio procent avvikelse från denna.
• Medlems- och samrådsmöten med jägare, markägare.

Arbete som läggs ner av älgskötselområdet, främst av huvudstyrelsen, samt för vår del delområdesstyrelserna:
• Svara för en omfattande administration.
• Delta i ett flertal möten.
• Tilldela älgar för respektive jaktområde.
• Hantera olika problem, exempelvis fel- eller överskjutningar.
• Hålla sig uppdaterad för att eventuellt kunna slå till handbromsen under jaktåret om så anses nödvändigt.
• Besluta om eventuella sanktioner mot jaktlag som handlat på ett sätt som strider mot de överenskomna reglerna.
• Utföra åldersbestämning på fällda vuxna djur.
• Uppdaterar kontinuerligt Viltdata under jaktåret med uppgifter angående älgobs och avskjutning.
• Utse styrelse.
• Påminna om rapporter, beträffande älgobs, avskjutning, inventeringar.
• Svara på remisser.
• Hantera en kassa.

Klar målsättning
I princip kan man väl säga att ovanstående är både nödvändiga och rimliga instrument för att ansvarsfullt förvalta en älgstam.
Vår målsättning är att öka medelåldern i älgstammen och att få fram flera större tjurar.
Genom att ha en kvalitativt bättre vinterstam, kan denna ha lägre numerär vilket minskar skogsskadorna. Samtidigt produceras fler kalvar, vilket ger möjlighet till flera skottillfällen.
Men då inga liknande krav ställs på licensområdena, finns det inga incitament att ansluta sig till älgskötselområdet, utan snarare att bryta sig ur.
Vi har exempel på hur det inom vårt område finns vita fläckar där man endast skördar, utan att alls bry sig om våra restriktioner. Precis som det görs i angränsade licensområden. Exempelvis skjuts pinntjurar, som vi enligt Kalmarmodellen (0–4 taggar) har fredade.
Vidare hur det förs diskussioner att lämna skötselområdet, för att antingen ansluta till ett befintligt licensområde, eller bilda ett nytt.

Högre tilldelning lockar
Efter att ha studerat statistiken på Älgdata framgår tydligt att tilldelningen av älg (vuxen) ligger betydligt högre inom till vårt område gränsande licensområden.
Vidare framgår att älgobsrapporteringen är synnerligen bristfällig inom licensområdena, medan det är skötselområdena som står för den absoluta merparten av dessa observationer.
För vår egen del läggs stor vikt vid insamlandet av all sådan statistik för att bilda oss en så god bild av älgstammen som möjligt. Detta genom uppmaning och påminnelse om att lämna in rapporterna.
Med utgångspunkt från ovanstående hävdar vi att länsstyrelsen måste vidta åtgärder för att minska incitamentet att behålla/bilda licensområden och istället göra det mera attraktivt att gå med i/bilda älgskötselområden, för att på så sätt få en god förvaltning av älgstammen, som alla parter är nöjda med.
Inom Norra Yxningens älgskötselområde förs diskussioner om att på sikt begära avregistrering som skötselområde och istället bilda ett licensområde.

För Norra Yxningens Älgskötselområde, på uppdrag av huvudstyrelsen
Hans Andersson, ordförande