lördag 20 juli

Opinion

Publicerad 23 augusti 2014 - 07:54

Debatt

Debatt: ”En älgförvaltning på fel väg”

När jägarna gör jobbet åt storskogsbruket borde det föranleda en klapp på axeln istället för hot om uppsägning av jaktarrenden, skriver debattörerna. (Jägarna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln) Foto: Jan Henricson

Markägarna har i det nya älgförvaltningssystemet fått ett större inflytande vilket Jägareförbundet Västerbotten i grunden står bakom. Men systemet ska bygga på samverkan mellan jägare och markägare. Tyvärr upplever många jägare att markägarnas ökade inflytande övertolkas. Ofta används ett onödigt starkt maktspråk.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

Styrkedemonstrationer sker från storskogsbrukets sida i form av hot om uppsägningar av jakträttsupplåtelser och upplösanden av viltvårdsområden.
Storskogsbruket har dessutom infört en standard med att jakträttsupplåtelser inte upplåts för ett helt år. Detta görs endast för att jägarna ska kunna sägas upp med omedelbar verkan om exempelvis avskjutningsmålen inte uppnås.
Markägarsidan kräver av jägarna att älgjakten ska vara fri från restriktioner och att man ska skjuta skogfallande, det vill säga: Skjut de älgar ni ser utan att tänka på vilka djur som skjuts.
Flera skogsbolag kräver dessutom att fällavgifterna ska betalas in i förskott på hela tilldelningen, en tilldelning som ofta är väl tilltagen. Förskottskravet sätter press på jägarna att verkligen skjuta alla tilldelade älgar, vilket blir omöjligt om älgarna inte finns.

Kvaliteten sjunker
Dessa exempel visar på en kollisionskurs med intentionen om älgstammar av hög kvalitet i balans med betesresurserna. Kvaliteten är starkt sammankopplad med medelåldern på de älgar som lämnas kvar efter jakten och som ska utgöra kapitalet.
Tyvärr ser vi nu att kvaliteten sjunker i princip i hela Västerbottens län.
Att ha älgstammar av hög kvalitet borde ligga lika mycket i markägarnas som i jägarnas intresse. Det är genom en hög kvalitet och fokus på vilka djur som ska sparas, som möjliggör en kombination av ett lågt betestryck under vinterhalvåret med en meningsfull älgjakt.
Ska vi lyckas vända den negativa kvalitetstrenden så krävs att även markägarsidan hjälper till och skapar incitament för detta istället för att motverka en högre kvalitet.

På markägarnas villkor
Jägareförbundet Västerbotten anser att den nya älgförvaltningen i länet avgörs så gott som uteslutande på markägarsidans villkor och att jägarna endast utgör ett verktyg som urskillningslöst ska skjuta tilldelat antal älgar.
Markägarsidans attityd mot jägarna är märklig då man är beroende av de cirka 18.500 jägare som reglerar våra älgstammar.
Jägarna har de tre senaste åren ökat avskjutningarna och minskat älgstammarna till de uppsatta nivåerna. Jägarna har accepterat och gjort jobbet.
Detta borde hellre föranleda en klapp på axeln istället för hot om uppsägning. Som ett litet tack för hjälpen borde markägarna åtminstone sluta att motarbeta en kvalitetshöjning och ännu hellre, uppmuntra jägarna till detta.

Förändringar nödvändiga
Jägareförbundet Västerbotten vill se följande förändringar för att det nya förvaltningssystemet ska komma på rätt kurs:
• Omedelbara åtgärder för att höja älgstammarnas kvalitet, vilket underlättas om även markägarsidan inser betydelsen av en hög kvalitet.
• Jakträttshavare ska ha stor rådighet att välja vilka man vill samverka med i älgskötselområdena (ÄSO) och i god demokratisk ordning välja vem som ska företräda dem inom ÄSO.
• Älgförvaltningsgrupperna ska samordna ingående älgskötselområden och inte som i dagsläget godkänna ÄSO som ligger långt utanför ramen med sina avskjutningsplaner.
• För att nå en långsiktig fungerande förvaltning krävs jägare med lokalkännedom och jaktlag som har möjlighet att lägga mycket tid i skogen. Ge de jägarna trygghet istället för att hota om uppsägning.

Respektfull samverkan
ÄBIN (älgbetesinventering) är en metod att mäta betesskador på förvaltningsområdesnivå. Det går inte att översätta det resultatet i antalet älgar eller älgtäthet.
För att nå en långsiktig hållbarhet när det gäller rimliga betesskador och en meningsfull älgjakt på en älgstam av god kvalitet så krävs det att man arbetar även med foderdelen i skogsskötseln.
De mycket låga betesskadorna som visas i resultatet för ÄBIN 2014, kan tolkas just så att fodertillgången under vinterhalvåret i form av sly, bärris och till exempel tallkronor, är av stor betydelse.
Målet för betesskador är så lågt satt att det rimligen inte går att uppnå under en längre period utan att förändra skogsskötseln.
Att resultatet för ÄBIN kan variera med 15-20 procentenheter mellan åren visar också på att ett enda års resultat aldrig kan föranleda någon särskilt åtgärd i den långsiktiga älgförvaltningen.
Det är enbart genom en respektfull samverkan mellan jägare och markägare som det nya älgförvaltningssystemet blir effektivt och därigenom också gynnar både markägarnas och jägarnas intressen.
Styrelsen för Jägareförbundet Västerbotten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till: debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Du kan också använda dig av #jaktpol på twitter.

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Senaste från Annonstorget

Mest läst

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet