Debatt: ”Den gröna omställningen ett hot mot viltet”

I ett tv-inslag berättades att man inte längre jagar älg på Hallandsåsen. Tyvärr är detta troligen norm för överskådlig tid. Goda förutsättningar för stora klövdjur finns inte längre. Den gröna omställningen har decimerat förutsättningarna på minst två avgörande sätt – systemhotande markvibration och näringsbrist.

Klöv- och hovdjur är beroende av information om sin säkerhet via mark. Djur tenderar att inte reproducera under osäkra förhållanden. Klövdjur som upptäcker en fara varnar normalt sina kamrater genom ett skarpt slag i mark med en framklöv.

Det hörs/känns via mark och det leder till gruppens flykt. Fenomenet beskrivs på engelska som stampede. Det har samma betydelse som vårt stampa men avser någon form av rusning.

Enorma stavar

Klövdjur har sannolikt ingen ro på dagens Hallandsås. De avlyssnar via fötterna tung trafik (dieselmotorer med upprepad explosion och tåg). Att ”höra” slag från hjulplattor på långa tåg genom tunneln är naturligtvis ett lidande som de gärna avstår.

Till detta kommer att åsen nu omges av vindkraftstorn, enorma vibrationsstavar rakt ner i mark som orsakar markburen ”tinnitus” hos hov- och klövdjur.

Resultatet är sannolikt flykt från området och minskad reproduktion. Ingen älg! Precis som jägare noterat!

Näringsbrist uppstår

Dagens lant- och skogsbruk bryter mot växtrikets näringshantering. Det hotar viltet. Växtriket tillgodogör sig och bevarar i sig av erosion frisatta närsalter.

Både annuella och perenna växter släpper ogärna ifrån sig mer näring än vad som åtgår i reproduktiva organ som fröer, som måste få spridas över stora områden. Växtens icke reproduktiva massa bevarar näring för nästa generation och matjord.

Den gröna omställningen har satt principer ur spel. Nu avlägsnas hela växten både i lant- och skogsbruk för att användas långt från både åker och skog.

Det uppstår lokal näringsbrist som lantbruket täcker med ”industriell erosion” (konstgödsel). Så sker inte utanför åker.

Det uppstår näringsbrist när både stam och grot försvinner från åker och skog.

Sans och vett

Den gröna omställningens mål från tidigt 1970-tal blev att eliminera svavel som närsalt, vilket är lika med systemhotande näringsbrist.

En biomolekyl består i huvudsak av atomerna O (syre), H (väte), N (kväve) och C (kol) i oändliga kombinationer. I energibärarna, kolhydraterna, räcker det normalt med de nämnda fyra rikligt förekommande atomerna.

I informationsbärarna, proteinerna, krävs också egenskapsatomer. Den vanligaste av dessa är svavel (S) i till exempel B-vitaminer och aminosyror.

Vitamin B1 håller djur, även oss, vid sans och vett och med förmåga att metabolisera närsalter. B7 håller oss med hud och naglar och viltet med hud, päls och klöv.

Finns inte B-vitaminer i tillräcklig omfattning fungerar inte djuren. Laxen hittar inte hem. Östersjöns fisk får och har stora problem med sårig hud liksom hjortdjur i våra skogar. Älgkorna på Öland tar inte hand om sin avkomma. Ämnesomsättningen fungerar inte bra. Etcetera.

Små mängder

Mängden svavel är låg i våra jordar, 0,06 procent, och svavel är mycket reaktivt och försvinner i mark in i svårlösta föreningar. Tillgängligheten står därmed i direkt relation till omsättningen av växternas förråd via förbränning av juvenila och adulta fossil.

Nu värms inte längre hus och industri med kol, olja eller ved. Svavel hamnar på askdeponi på säkerhetsavstånd från odlingsmark.

Födokedjor bryts

Under den korta tid som över mark levande insekter och småfågel ska bygga nytt liv måste de ha tillgång till och nyproducera proteiner, vilket kräver metabolt svavel.

Nu bryts nödvändiga födokedjor. Det har mycket tydligt drabbat insekterna. På land är nedgången minst 50 procent.

Prognosen för klövviltet i södra Sverige och naturligtvis i Halland är dyster på grund av systemhotande näringsbrist.

Hjälpte inte

Under 1970-talet slutade England bränna det kol som levererade metabolt svavelnedfall över Sydsverige.

Sockerbetor beskrev svavelbrist. Lantbruket åtgärdade problemet med mera svavel i mineralgödsel. Det hjälper inte utanför odlad lantbruksmark. Grön omställning betyder systemhotande näringsbrist på grund av idéer om fossilfrihet.

Saknar vetenskaplig grund

Den offentliga sektorn som med lag styr natur är sedan cirka 40 år fast i tankar om koldioxid och växthusgas utan vetenskaplig grund.

Alla gaser i atmosfären är kallare än jordytan och fritt exponerade mot rymdens termiska nollpunkt, -273 grader Celcius.

Inga atmosfäriska gaser kan inom känd termodynamik värma planeten. De kan bara mot rymden återstråla interstellära inflöden av energi eller farlig instrålning och hjälpa planeten att bli av med överskottsenergi. En nyfödd är expert på termisk dynamik. Så icke dagens politiker.

Generad tystnad

Jag har konfirmerat min insikt genom att fråga 65 akademier i Nordeuropa om de känner till någon med ett namn att försvara som vill förtunna atmosfären, det interstellära skalskydd som möjliggör högre liv, eller om de känner till någon växthusgas, underförstått om någon officiellt vill stå för idén att genom att förtunna atmosfären riskera all vår elektronik i händelse av en kraftig soleruption.

Svaren blev endera klart nej eller generad tystnad. Akademierna kan inte ha annan åsikt, men deras medarbetare har så länge levt högt på koldioxid och växthusgaser att de nu inte kan tala sanning utan att helt förlora sin intellektuella heder.

Eftersom de lurat in politikerna i samma fålla är det närmast omöjligt att ta oss ur den gröna omställningens intellektuella kris.

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
  • Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
    Exempel:
    Fransbygdens jaktvårdsförening
    genom ordförande Kalle Karlsson

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget