Domen i Västmanlands tingsrätt var oerhört tydlig med att åklagarens bevis inte ens nådde upp till de minimikrav som måste ställas på ett åtal.
Rätten menade till och med att bevisningen var så svag, att de misstänktas försvar inte ens hade behövt höras.

När åklagare Magnusson, trots tingsrättens tydliga totalsågning av hans åtal, ändå överklagade en del av domen, begärde Karl Hedins försvarare Sven Severin en överprövning av Magnussons beslut.

Ofog, inte fog

Överprövningen utfördes av överåklagare Astrid Eklund hos Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, som den 17 maj 2021 skrev i sitt beslut:
”Jag har gått igenom ärendet och anser att åklagaren har haft fog för sin bedömning. Det finns därför inte skäl att ändra åklagarens beslut.”

Ett anmärkningsvärt bristfälligt motiverat beslut, om att tillåta Magnussons överklagande till Svea hovrätt, för vilket han skulle ha haft fog enligt Eklund.
Hade inte överåklagaren läst domen? Överklagandet av en så unikt tydlig och totalt avfärdande dom vad gäller åklagarens bevisning, var snarare ett rent ofog.

Självständig domstol

Astrid Eklund gör uppenbart en annan bedömning av värdet av den bevisning som tingsrätten helt underkände.
Bevisningen bestod av åklagare Magnussons egna tolkningar av Karl Hedins åsikter om den havererade rovdjurspolitiken i Sverige, och av vad Magnusson menade att Karl Hedin hade tänkt göra. Tingsrätten skriver i domen bland annat:

”En tilltalads åsikter eller politiska ställningstaganden kan som regel inte medföra att han eller hon gjort sig skyldig till brott. (…) Domstolen kommer inte i detta mål, eller i något annat mål, lägga den tilltalades politiska åsikter till grund för bedömningen av ett åtal.”

Helt korrekta och tydliga uttalanden av en domstol, som följer lagen i ett rättssäkert samhälle. Uttalandena i domen inger en välförtjänt respekt, för domstolens självständighet och integritet.

Jaktfientlig kultur

Åklagarens försök att straffa Karl Hedin för hans åsikter om den havererade vargförvaltningen i Sverige, menade domstolen inte var acceptabelt.
Därför är Eklunds åsikt, att Magnusson har fog för sitt överklagande lika anmärkningsvärd, som svår att förstå.
Den är dock sannolikt ännu ett utslag av den jakt- och jägarfientliga kultur som tycks råda på flera håll inom Åklagarmyndigheten.
Särskilt hos Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott (Rema), som är ansvarig för utredningen av påstådda jaktbrott mot stora rovdjur, samt hos deras samarbetande miljöpoliser i Kulturarvs- och artskyddsbrottsgruppen inom Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa).

Respekten minskar

De jägarfientliga ageranden och uttalanden vi tagit del av från Remas åklagare gröper ur jägarnas förtroende för de rättsvårdande myndigheterna. Till exempel i samband med åklagarnas missbruk av den så kallade straffvärdesventilen, när de utverkat diskutabelt lagliga tingsrättsbeslut om tillstånd till hemlig avlyssning av jägare.
Respekten ökar inte när högt uppsatta miljöåklagare hävdar att Jägareförbundet talar med kluven tunga utifrån att förbundet ska känna till att det förekommer tjuvjakt på varg, samt att det förekommer en utbredd tystnadskultur bland jägarna kring detta.

Att jägare påstås ha avlossat hotande skrämskott mot naturbevakare i Dalarna och andra jägarfientliga uttalanden, är ytterligare exempel på sådant som minskar respekten för dessa statstjänstemän hos jägarkollektivet.

Inte blir den större av att en av de i jaktbrottsärenden mest synliga Rema-åklagarna i Östersund, kammaråklagaren Åse Schoultz, är styrelsemedlem i Djurskyddet Jämtland. En förening vars riksorganisation har ett jaktfientligt program, enligt en artikel på Svenskjakt.se 20 december 2021.

Återställ tjänstemannaansvaret

Vi behöver inte bara en ny regering efter valet i september, vi behöver också ett återställt tjänstemannaansvar och en ny myndighet med kompetens att handlägga jakt- och vapenfrågor. Ärenden riksdagen redan beslutat om och tillkännagivit till regeringen, som ändå drar dessa beslut i sin sedvanliga långbänk.

Att vi även har ett stort behov av en ökad kontroll för att hindra den farliga politiseringen av rättsväsendet och inte minst av en ökad kompetens inom utredande myndigheter, både hos Polis- och Åklagarmyndigheten i fråga om jaktbrott, har den nedslående utvecklingen de senaste åren visat med stor tydlighet.

Björn Törnvall