Som skogsman med arbetsledande roll i skogsskötseln var det mycket viktigt att se vad företrädarna gjort och vad jag gör nu och vad som lämnas över till efterträdande arbetsledare med skogsskötselansvar. Finns dessa arbetsledare kvar? Jag betvivlar det starkt.

Skogsbruket har alltid styrts av ekonomi, det är inget nytt. Däremot är brukningsmetoderna hårdare mot skogsmarken. Trakthyggesmetoden har skapat fina bestånd där även djuren fått sitt bete.

Ett överskott

Nuvarande föryngringsavverkningar med att utvinna allt, leder till försämrade utarmade skogsmarker och viltbete.  Vi ser inte detta nu på grund av kväveöverskottet.

Vi har aldrig haft så mycket skog och välskötta bestånd och som ger skogsägarna bra ekonomi och lönsamma skogsindustrier. Det har dock medfört ökade betesskador, samtidigt som älgstammen minskat. På vissa håll har dovviltet ökat dramatiskt.

Slutsatsen blir att vi måste se över hyggena efter avverkningen som måste ge en hyggesfas.

En lärobok

Återgå till markläran i undervisningen. Det var vårt viktigaste ämne på skogsskolorna och vi var många som sedan kunde använda kunskapen praktiskt i arbetsledande funktion.

Toppstyrningen av högre tjänstemän förekom inte. De var närmare och närvarande och vi hade årliga skogsexkursioner. Skogsvårdslagen på den tiden var en lärobok i skogsskötsel, till och med.

Sigvard Lundgren

Gamleby