Jag läste häromdagen att svenskt viltkött är bland det mest klimatsmarta man kan äta. Det är jättebra att Jägareförbundet viftar med den klimatsmarta svansen när vi talar om viltkött. Men det är inte bra att det i övrigt är så tyst från en av landets största gröna organisationer när det gäller hotet mot vårt klimat.

Enligt Svensk Jakts juninummer är Monika Stridsman föreslagen till Svenska Jägareförbundets styrelse. Jag bryr mig inte om hennes tidigare befattningar inom WWF och Naturvårdsverket. Men intervjun är ganska tydlig. Enligt Stridsman behöver jägarna sättas under förmynderi.

Sedan EU-inträdet har befolkningens självbestämmande urholkats i en allt snabbare takt. Det gäller inte minst vad gäller jakt och fiske. Naturvårdsverket och stora organisationer som WWF och Svenska Naturskyddsföreningen har stor skuld till att tillståndet i den svenska naturen har rubbats.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen både innan och efter att den kom till makten utlovat att en ändring av regelverket för fjälljakten. Nu har den S-ledda regeringen suttit i snart två år, det vill säga vi är framme vid halvtid, och förutom en något svag promemoria har inget skett!

Nu har snön smält bort mer eller mindre runt om i länet. Det innebär att länets björnar har vaknat ur sin vintervila och börjar vandra runt i våra skogar. Björnen är ett vilt som nästan alla har någon åsikt om, oavsett om man är jägare, renskötare, bärplockare eller någon annan som nyttjar skogen. Även de som aldrig är ute i skogen har ofta synpunkter på just björnen.

Tidigare jaktvårdskonsulenten Erik Wilson skrev för tio år sedan två artiklar i Svensk Jakt. Den ena med rubriken Älgstam i kris, den andra med rubriken Akut brist på vuxna tjurar. Märkligt nog har två väldokumenterade artiklar bemötts med total tystnad i jaktpressen, varken forskare eller tjänstemän har kommenterat dem.

I sitt försvar för förslaget att välja in Monika Stridsman som styrelseledamot till Jägareförbundets förbundsstyrelse, uttalar sig valberedningens ordförande mot beståndsreglerande jakt.

Ett balanserat och proportionerligt yttrande. Det är vad jag, som föredragande för yttrandet i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), har lagt fram, skriver EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP).

En, med rätta, omtvistad Åsa Romson får gå. Men blir det bättre med det nya föreslagna språkröret?

Det borde införas en obligatorisk viltvårds- och förvaltningskurs i skolan. Detta på grund av att en del personer och grupper har en felaktig bild av oss jägare.

En av Sveriges största jaktskyttebanor är i tvist med markägaren och kan riskera nedläggning. Det vore förödande för hela södra Stockholms jägare och skyttar om Haninge jaktskytteklubb, mera känt som HJK, tvingas lägga ner.

Helene Petersson (S) replikerar i hårda ordalag mitt debattinlägg och försäkrar att regeringen följer det mandat som den fått av riksdagen i förhandlingarna om EU:s vapendirektiv. Detta trots att inrikesminister Anders Ygeman (S) i en interpellationsdebatt erkänt att regeringen vill förbjuda vissa typer av vapen avsedda för sportskytte som idag är tillåtna.

Det finns olika definitioner av vad en sekt är. Men vi jägare uppfyller flera av dem. Vi umgås helst med likasinnade, läser varandras tidningar och hemsidor. Folk med annorlunda tankar och åsikter ifrågasätts och baktalas ofta. Alla andra har fel och vi har rätt. Med huvudsakligen anonyma inlägg på olika internetforum frodas sagor, skrönor och olika påhitt.

När jag läste att valberedningen ämnat föreslå Monika Stridsman till Jägareförbundets förbundsstyrelse trodde jag först att det var ett aprilskämt. Ett dåligt aprilskämt dessutom. Jag tror inte valberedningen vet vad det är för person de tänkt föreslå till detta uppdrag. Men det vet vi jägare som varit med ett tag.

Jag frågar mig om riksdagsledamot Sten Bergheden (M) läser sina protokoll som Fan läser bibeln. Man kan tro det efter att ha läst Berghedens inlägg i vapenfrågan på svenskjakt.se. Jag är jägare och sportskytt och är inte det minsta orolig för mina vapen.

Sten Bergheden (M) hävdar i en debattartikel på svenskjakt.se att regeringen inte har följt det mandat som getts av riksdagen. Han påstår grundlöst att jägare och sportskyttars intressen inte har bevakats. Fakta talar dock mot honom eftersom förslaget nu har reviderats på samtliga punkter där Sverige framförde kritik och de problematiska förslag som från början fanns med har ändrats. 

Följer inte regeringens representant regeringens instruktioner i förhandlingarna om EU:s vapendirektiv, eller har han fått direktiv som inte stämmer med riksdagens linje i frågan? Att läsa protokollen från de möten som genomförts gör mig mycket illa till mods.

Är tanken att vi ska importera fisk från Asien för att kunna mätta skarvarna i Kalmarsund? Den frågan ställer vi oss efter att Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige, nedan kallade Ornitologerna, på rent felaktiga grunder överklagat det skyddsjaktbeslut på skarv som länsstyrelsen i Kalmar län fattade tidigare i år.

Joakim Koskis förslag i debattartikeln ”Vi behöver fler yngre jägare”, om att införa jägarexamen som ett individuellt val i landets gymnasieskolor, är utmärkt som verktyg för att öka antalet yngre jägare, men det löser inte hela problemet.