Carl Schlyter.

Det har skrivits massor av artiklar om att Hunt Saboteurs Sweden deltog i demonstrationen för rovdjur som hölls i Stockholm i augusti förra året. Bland annat på Svenskjakt.se. Men det blir inte mer sant för det. De var ej arrangörer, talare eller hade några plakat.

Jag känner dock inte alls personerna bakom organisationen så det är möjligt att någon individ var där, men i så fall utan plakat, etc.

Folk från gatan hoppade in i tåget också, men jag gjorde ingen bakgrundskontroll på dem heller. Jag skulle knappast tro att Jägareförbundet gör sådana bakgrundskontroller om de har ett arrangemang av något slag.

Vad Hunt Saboteurs Sweden gjorde var att gilla manifestationen på sociala medier, men ska man anklagas för det kan vi lägga ned demokratin.

Till slut används alltmer absurda angrepp i stället för att diskutera i sak.

Oresonligt i Sverige

Jag var som ordförande i EU:s Animal Welfare Group i kontakt med jägare och djurrättsaktivister i många länder.

Även om konflikter finns i flera länder är det anmärkningsvärt hur oresonligt hatet mot varg är i vissa grupper i Sverige, sett den extremt glesa populationen av varg.

Tätheten på Balkan och i Spanien och Frankrike är ju mycket högre, men trots det är toleransen större.

Jag tror att det beror på att samer blivit diskriminerade och överkörda av staten så ofta att vargen blir den symboliska droppen som fått bägaren att rinna över.

Det är fullt rimligt att bli upprörd då man hittar sin ren eller sitt får rivet av ett rovdjur, men det är samhällets ansvar att kompensera för skadan ekonomiskt.

Om Indien klarar att i samarbete med lokalbefolkningen öka andelen tigrar, ett djur som regelbundet dödar till och med människor, borde ett rikt land som Sverige kunna samexistera med våra rovdjur.

Diskutera politik i stället

Jag tror också att många på glesbygd har fått uppleva hur samtliga partier utöver att ha plundrat landsbygden lämnat den därhän, och även där går gränsen när vargförvaltning ska bestämmas i Stockholm.

För att hitta en lösning på problemet och få tolerans för en hållbar rovdjurspolitik är det helt avgörande att glesbygden får behålla mycket mer av det vi tar därifrån, att servicen byggs ut i hela landet, att vi stärker den lokala ekonomin.

Då tror jag viljan att kompromissa om vargen också blir större. När de som bor i glesbygd och på landsbygd betraktas som jämbördig partner och inte ständigt blir överkörda.

Låt oss snälla diskutera politiken och inte kasta guilt by association-anklagelser, som dessutom är osanna!

Carl Schlyter

Partiet Vändpunkt

Svensk Jakts chefredaktör svarar:

Jag nöjer mig med att besvara Carl Schlyters inlägg med en länk – till Svensk Jakts artikel ”Förnekar samröre med extremister – digitala spår visar det motsatta”, som reder ut saken:

Förnekar samröre med extremister – digitala spår visar det motsatta

Martin Källberg

Chefredaktör Svensk Jakt