Kritik riktas i artikeln mot de tillståndsbeskrivningar av älgstammen som Svensk Naturförvaltning levererar, men några råd om hur dessa kan bli bättre presenteras inte.

Vi skulle därför vilja bidra till artikeln med några kompletterande rekommendationer till älgförvaltningen:

• Ställ krav i förvaltningen på rättvisande skattningar av antal älgar med avvägd precision. Det vill säga att resultaten är högst sannolikt rätt och att de av slump inte avviker mer än vad man finner praktiskt användbart.

• Om medel saknas att infria föregående rekommendation, gör det bästa av situationen med de data som finns och till en kostnad som förvaltningen långsiktigt kan bära.

Beredd på resultat

Följer man rekommendation två får man vara beredd på att resultaten, som Calle Franklin uttrycker det, kan upplevas som märkliga och obegripliga.

Det går inte alltid att finna en exakt och detaljerad vetenskaplig förklaring till detta, eftersom det i regel handlar om index baserade på stickprovsmätningar där bara en andel av variationen orsakas av de variabler man valt som förklarande.

Som exempel kan vi nämna att Älgobsens obs per mantimme antas variera med förändringar i älgtäthet, men det har visat sig att det finns andra variabler som kan orsaka minst lika stor variation.

En del sådan variation är förutsägbar och möjlig att åtgärda, till exempel om instruktionen för Älgobs inte följs eller om många jägare avstår från att rapportera.

En del variation kan möjligen gå att förklara men vara svår att åtgärda, till exempel förändringar i möjligheten att se en älg orsakat av olika väderbetingelser under älgjakten.

Längre tidsserier

De beräkningar Svensk Naturförvaltning utför är baserade på den statistik som jägare rapporterar genom Älgobs och avskjutning.

Vi räknar inte på enstaka år utan gör vid varje tillfälle om analysen på en längre tidsserie där det senaste årets data läggs till. Det får konsekvensen att utvecklingen över hela tidsserien kan förändras när vi lägger till senaste årets data.

Detta kan utläsas både som en ökning eller minskning av antalet älgar tillbaka i tiden jämfört med tidigare analyser, beroende på om obs per mantimme överskattat eller underskattat förändringen, eller om andra variabler bidragit till att skapa variation i indexet.

Ett sista råd

Även om resultatet av analysförfarandet ter sig märkligt och obegripligt så är det ett vedertaget sätt att hantera denna typ av data.

Ett sista råd till förvaltningen är därför – om man vill förlita sig enbart på Älgobs och avskjutning som underlag för att beräkna älgstammens storlek – att man utvecklar bättre rutiner för att fatta beslut och utvärdera åtgärder under osäkerhet.

Johan Truvé

Emil Broman

Svensk Naturförvaltning AB