tisdag 23 april

Opinion

Publicerad 15 september 2017 - 06:00

Debatt

Kor som brunstar om leder till små kalvar, och det påverkar enligt artikelförfattaren älgstammen negativt. Foto: Kenneth Johansson

Debatt: ”Hur sköter vi älgstammen?”

Debatten runt älgstammen har hittills mest handlat om hur tät den ska vara och om skogsägarnas ambitioner att minska betesskador på växande skog. Men i skuggan av den debatten håller vi jägare på att missbruka vår roll som förvaltare av en viktig naturresurs.

Det handlar då inte om hur mycket älgar det finns i förhållande till antalet ungtallar utan om hur sammansättningen i stammen ser ut.

Under 1960- och 1970-talen låg älgkalvarnas slaktvikter på mellan 80 och 90 kilo i södra Sverige. I norra delarna av landet var slaktvikterna 10–20 kilo lägre på grund av att de normalt föds senare och på grund av ett mindre näringsrikt foder.

Erik Wilsson

Under 1980-talet upplevde vi en kraftig tillväxt av älgstammen, på grund av det moderna trakthyggesbruket, som gav mer älgmat och på grund av att jägarna flyttade över jakttrycket på kalvarna samtidigt som man var restriktiv med att beskatta hondjuren.

Överbeskattningen av tjurar hade ingen dramatisk effekt på könssammansättningen så länge stammen växte. Men när avskjutningen ökade och översteg tillväxten, började stammen inte bara att minska. Det sköts fortsatt fler tjurar än hondjur och tjurandelen i stammen började nu minska drastiskt.

 

Slaktvikterna sjönk

När tjurandelen började minska sjönk slaktvikterna i södra Sverige till dagens nivå, det vill säga runt 50 kilo. I dag ligger andelen tjurar i älgstammen i södra Sverige på mellan 25 och 35 procent, vilket konkret betyder att en mycket liten andel av tjurarna är fem år eller äldre.

Samtidigt rapporteras att älgbrunsten i södra Sverige sker allt senare. Jägare rapporterar brunstiga kor i mitten av oktober, ja till och med så sent som i november månad.

I flera norska studier har man visat att närvaron av större tjurar påverkar kornas brunst. Närvaron av en större tjur stimulerar fram brunsten vilket leder till att korna blir betäckta tidigare och till att kalvarna föds tidigare.

Om kon inte blir betäckt när hon brunstar sker ombrunst efter tre veckor. Betäckning i samband med ombrunst leder med andra ord till att kalvarna föds tre veckor senare än vad som hade varit fallet om betäckning skett vi första brunsttillfället.

 

Ett kilo per dygn

I de norska studierna har man visat att en försening av kornas betäckning leder till en minskad slaktvikt på kalvarna motsvarande ett kilo per dygns försening av brunsten.

En ko som brunstar vid normal tid, och som blir betäckt först vid ombrunst, kan med andra ord förväntas få kalvar som väger 21 kilo mindre än om hon blivit betäckt vid första brunsttillfället.

Att kalvarna som fälls under jakten väger mindre är naturligtvis olyckligt i sig eftersom det ger mindre kött, men problemet slutar inte med det. En kalv som väger 20 kilo mindre än normalt hinner inte växa i kapp under kommande säsong utan väger ungefär lika mycket mindre även som fjoling.

Slaktvikterna på fjolingar ligger i dag i allmänhet runt 110–120 kilo att jämföras med de 140–160 kilo som var normalt under 1970 talet.

 

Vikten avgörande

Från den svenska älgforskningen vet vi att kornas vikt har en avgörande betydelse för när kvigorna sätter kalv för första gången.

Eftersom kvigorna i södra Sverige var större än i Norrland förklarar det här varför det inte var ovanligt att kvigor blev betäckta redan som fjolingar under 1970-talet, vilket i stort sett aldrig förekom i Norrland där fjolårskvigornas kroppsvikt fortfarande var lägre än i södra Sverige.

Den minskade kroppsvikten på senare tid har därför medfört att korna i södra Sverige sätter kalv senare, vilket sänkt reproduktion uttryckt i kalvar per hondjur.

Att äldre vuxna älgar i norra Sverige är större än i södra Sverige beror på genetiska orsaker; att de helt enkelt är genetiskt programmerade till att bli större. Fenomenet att en art i allmänhet blir mer storvuxen ju längre norrut gäller många djurslag och fenomen kallas för Bergmans lag.

 

Sämre bete – mindre mjölk

Anledningen till att tidpunkten då korna blir betäckta får denna dramatiska effekt på tillväxten beror på att näringsvärdet i betet är högst tidigt under vegetationsperioden.

Kor som blir betäckta vid normal tid, i mitten eller slutet av september, har tillgång till ett näringsrikare bete när kalvarna är små och producerar mer mjölk än kor som kalvar in senare och som har tillgång till ett sämre bete.

Kanske leder en sen inkalvning också till att korna magrar av mer under laktationsperioden och är i sämre kondition under brunsten, vilket i så fall ökar risken för att de inte sätter kalv kommande år.

 

Gener stängs av

Men det behöver inte vara slut med eländet här. Senare års forskning har visat att extrema miljöeffekter – bland annat av svält tidigt under uppväxten – kan ge förändringar i arvsmassan som ibland kan överföras till nästa generation.

Effekten finns beskrivna inom ett relativt nytt forskningsfält som kallas för epigenetik.

I korthet kan det beskrivas som att vissa miljöfaktorer kan stänga av vissa gener eller hur de kommer till uttryck hos individen. Sker detta i kroppscellerna kommer endast den drabbade individen att uppvisa den aktuella störningen men sker det även i könscellerna överförs effekten även till nästa generation.

 

Livslånga förändringar

Störningar i brunsten och onormalt låga kalvvikter kan med andra ord medföra förändringar som blir livslånga och ibland även ge effekter som sprids till kommande generation.

Vi vet som sagt inte om de här effekterna kan återfinnas hos våra älgar. Men bara vetskapen om att manipulerandet av en art på det sätt som älgstammen är föremål för kan få mycket allvarliga konsekvenser bör få oss att tänka efter och att sträva efter en älgstam med en så naturlig sammansättning som möjligt.

Och vad är då naturligt?

Ja, det är en älgstam som har ungefär lika hög andel tjurar som kor och där en stor del av dödligheten sker på kalvar.

 

Erik Wilsson

Fil. dr. i zoologi

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

    Senaste från Annonstorget

    Mest läst

      Delta i debatten

      Delta i debatten

      Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

      Samtidigt på JaktPlay

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

      Senaste från Annonstorget