
Älgförvaltningsgrupperna är byråkratiska skrivbordsprodukter utan berättigande, anser debattören som vill att jaktvårdskretsar får yttranderätt. Foto: Lars Nilsson
Älgförvaltningsgrupperna är byråkratiska skrivbordsprodukter utan berättigande. De borde aldrig ha sett dagens ljus. Vi har nu förvaltningsgrupper som består av ett antal av länsstyrelserna utsedda personer med ytterst skiftande erfarenhet, kunskap och lokalkännedom.
Medan de flesta styrelsemedlemmar i våra älgskötselområden och jaktvårdskretsar arbetar helt utan ersättning har de icke folkvalda ledamöterna i älgförvaltningsgrupperna en ersättning på 5.000 kronor årligen.
Odemokratiska beslut
Utöver detta får de den unika möjligheten att fatta odemokratiska beslut, som i många fall inte har någon som helst förankring i vare sig våra älgskötselområden eller bland Jägareförbundets medlemmar.
Denna totalt obehövliga aktivitet kostade länsstyrelsen i Södermanland förra året 270.000 kronor. I hela landet rör det sig om flera miljoner kronor – vilket jägarna givetvis får stå för i form av allt högre fällavgifter.
Det är nu därför hög tid att aktivera våra jaktvårdskretsar och delegera till dessa att få göra yttranden i samtliga förvaltningsärenden rörande älg, kronvilt, dovvilt, vildsvin och rovdjur.
Höjd status
Detta kan genomföras genom att kretsarna på dagordningen till sina årsmöten tillför punkten viltförvaltning. Denna aktivitet skulle medföra en rejäl höjning av kretsarnas status.
I och med att våra medlemmar får den demokratiska rättigheten att göra sina röster hörda i samtliga viltförvaltningsärenden skulle antalet deltagare på kretsarnas årsmöten troligen öka rejält.
Det är även troligt att vi skulle få en medlemsökning av jägare och skogsägare på grund av den utökade möjligheten till påverkan av våra viltstammar.
Lennart Skepptuna Andersson