
Oroväckande snittviktminskning för de fällda kalvarna. Foto: Kjell-Erik Moseid
Debatt: ”Har älgen en framtid i Sydsverige?”
Sjunkande kalvvikter, sämre reproduktion, sämre med älg, ett varmare klimat och vargar som etablerar revir. Det finns anledning att fundera över vad som händer med älgjakten i södra Sverige i framtiden.
Älgjakten är i full gång och statistik med älgobs och avskjutning samlas in. Den nya älgförvaltningen har snart varit i gång i tio år. Med den skulle vi få en livskraftig och stark älgstam i förhållande till foderresurserna.
Detta var en målsättning alla var eniga om. Vi var också eniga om att älgstammens numerär skulle minskas på vissa håll.
Färre älgar
Alla parametrar har dock över tid en tydlig trend. Slaktvikterna för kalv närmar sig snart 50 kilo. Reproduktionstalet, kalvar per hondjur är sjunkande.
Flera älgskötselområden rapporterar också extremt låga antal av dubbelkalvsföljen.
Observerade älgar per mantimma minskar också, ett resultat av att målet har varit att minska älgstammens storlek.
Illavarslande vikter
Kalvvikternas nedgång är illavarslande. Vart är vi på väg? Våra förvaltningsmål har varit att på sikt nå en genomsnittlig slaktvikt på 70 kilo. Detta känns för mig fullständigt orealistiskt i dag.
Jag fick för en tid sedan ett mejl från en bekymrad älgjägare som var ytterst orolig för framtiden.
”Noterade att mina första tio kalvar hade en snittvikt på 76,5 kilo, och de tio senaste har en snittvikt på 59,2 kilo.”
Tidsintervallet är från 1990 tills i år. En minskning med 20 procent. Området jägaren jagar i är ett av de skötselområden som har haft relativt bra snittvikter över tid.

Slaktvikter. Illustration: Privat
Avslutad jakt
Fortsatt ser vi under jakten ibland stora och kraftiga tjurar. Jag tror det kan förklaras med siffrorna i tabellen här intill, som kommer från ett älgskötselområde i Västra Götaland.
Informationen om fällda kalvar, vill jag påstå, speglar också vad som är kvar i skogen efter avslutad jakt. Det är dessa överlevande hondjur som ska utgöra grunden för den kommande älgstammen.
50 procent av kvigkalvarna väger under 50 kilo. När kommer dessa små och svaga individer att gå i brunst? Och vad blir det för kvalitet på deras avkomma? Endast tre kvigkalvar vägde över 60 kilo.
Nio tjurkalvar vägde över 70 kilo, och dessa bör ha goda förutsättningar att utvecklas till bra tjurar.
Varg och klimat
Den pågående klimatförändringen med tidigare vårar, torra och varma försomrar och med en höst som inträder långt fram i november–december är inget som är till fördel för älgen.
Flera familjegrupper av varg har nu etablerat sig i Sydsverige och kommer på sikt, inte minst lokalt, att påverka älgstammen och älgjakten.
Jag vill avsluta med frågan:
Hur ser älgjakten ut om 20 år?
Anders A
Delta i debatten
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.