tisdag 21 maj

Opinion

Det mesta som påverkar produktionen av värdefullt virke – framför allt sågtimrets kvalitet – sker tidigt under skogens omloppstid, skriver debattörerna i en replik.

Det mesta som påverkar produktionen av värdefullt virke – framför allt sågtimrets kvalitet – sker tidigt under skogens omloppstid, skriver debattörerna i en replik. Foto: Olle Olsson

Debatt: ”Därför ger betesskador en sämre skog”

REPLIK. Skador på träd genom viltets toppskottsbete och som inte röjs bort blir synliga först på sågverket, något som leder till kvalitetsnedklassning och att vissa stockar enbart duger till massaved vilket inte är lika lönsamt, skriver Skogsstyrelsen i en replik.

I debattartikeln Det verkar gå bra för skogsindustrierna ställer Bengt Andersson några frågor om Skogsstyrelsens älgbetesinventering Äbin.

Bland annat frågar han om hur en betesskada definieras, vilken kunskap inventerarna har och hur skadorna påverkar slutkvaliteten på virket.

Inga sidoskott

Definitionen av en skada som registreras i Äbin är: skada på trädets stamaxel högre än 3 decimeter ovan mark som orsakats av vilda hjortdjur (älg, rådjur, kron-, eller dovhjort).

Som viltskada räknas toppskottsbete, stambrott, och barkgnag.  Sidoskottsbete registreras inte.

Utifrån den definitionen gör inventerarna bedömningen, en uppgift de är särskilt utbildade för.

En ny topp

Äbin mäter skador i ungskog som kan påverka det framtida virkets kvalitet. När toppskottet betas kan någon av sidogrenarna bilda en ny topp som ofta resulterar i kvalitetsnedsättande skador som krök, dubbelstam eller en sprötkvist.

Högre andel krök och sprötkvist liksom minskad höjd- och diametertillväxt är konsekvenser av toppskottsbete. Skador vallas oftast över med ny ved och bark när trädet växer och är därmed inte möjliga att se med blotta ögat.

Först på sågverket blir skadorna i en sådan stam synliga, något som leder till kvalitetsnedklassning och att vissa stockar enbart duger till massaved vilket inte är lika lönsamt.

Tidiga skador

Det mesta som påverkar produktionen av värdefullt virke – framför allt sågtimmerkvalité – sker tidigt under skogens omloppstid.

Innan fem meters trädhöjd kan skogsägaren, förutsatt att skadenivåerna är måttliga, röja bort stammar med synliga skador utan att det kvarvarande beståndet blir för glest.

Därmed undviks att stammar med nedsatt kvalitet går vidare till sågverket.

Svåra att rensa

Vid högre skadenivåer kommer produktionsbeståndet efter röjning innehålla skadade stammar som blir allt svårare att rensa bort.

I förstagallring går det, av praktiska skäl, sällan att göra selektiva stamval och i efterföljande gallringar är gamla skador svåra att upptäcka.

Avvägningen som ligger till grund för älgförvaltningens skogliga mål, att sju av tio stammar ska vara oskadade av vilt vid fem meters höjd, innebär därmed att skogsbrukaren accepterar en skadenivå där högst tre av tio stammar som finns kvar till slutavverkning har nedsatt kvalitet på grund av betesskador.

Värdefull mångfald

Ett högt betestryck skadar också trädslag med relativt liten betydelse för virkesproduktionen men som behöver få chans att växa till full storlek och då ge värdefullt bidrag till biologisk mångfald.

I mars nästa år kommer vi att lansera Äbinskolan på vår webb. Håll utkik efter den!

Delta i debatten

  • Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
    debatt@svenskjakt.se
  • Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
  • Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
  • Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
  • Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
  • Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.