Stig Johansson. Foto: Jan Henricson

Älgförvaltningen, som det så vackert heter, kräver en helt annan inriktning på jakten än som varit fallet de senaste åren.

Genom det system som formats för älgjakten sedan 2012 har ansvaret och ramarna för avskjutningen till betydande del övertagits av länsmyndighet och älgförvaltningsstyrelser.

Länsmyndighetens handläggare, vilket väl är deras uppgift i systemet, har i varierande grad påverkat älgskötselområdena och därmed ingående jaktlag att leva upp till älgvårdsdistriktens fastlagda avskjutningsmål.

Skjuts utan urval

Även om skötselplaner utarbetats lokalt har godkännande av planerna krävts av överordnad instans och vid jakten har kravet varit skjut angivet antal älgar, skjut kalven från kon från första jakttimmen. Urval vid jakten har lyst med sin frånvaro.

Även om mycket skulle kunna anföras om älgjaktens övergripande organisation är jaktlagens agerande avgörande: Vilka avskjutningsregler tillämpas i älgjaktlagen? Det är de älgar som finns kvar efter jakten som är av betydelse för stammens utveckling.

Minskad reproduktion

Hur kan då älgstammens utveckling under senare tid beskrivas? I södra Sverige kan noteras att älgstammen inom de flesta län minskat och lokalt kraftigt minskat.

För Jönköpings län borde en rimlig målsättning vara en vinterstam på omkring 7 älgar per 1.000 hektar.

Genom bland annat tillämpade avskjutningsregler har älgstammens sammansättning förändrats. Kalvvikterna har i länet minskat från 64 kilo år 2012 till 53 kilo år 2022. Detta genom att minskade vikter på kvigor fördröjt reproduktionsstarten med minst ett år och minskat andelen tvåkalvskor från 27 procent i stammen år 2012 till 23 procent år 2021, historiskt sett från omkring 40 procent.

Sammantaget har detta inneburit en kraftigt minskad reproduktion.

Kraftfulla åtgärder krävs

Situationen för älgstammen är för södra Sverige mycket allvarlig. Oavsett älgstammens storlek måste älgjakten utformas så att stammen efter jakten består av välväxta, högproducerande älgar och kalvar med goda utvecklingsförutsättningar.

För detta krävs nu kraftfulla åtgärder vad beträffar jakten och fodertillgången – uppgifter för jägarna, markägarna och beslutande myndigheter.

Ansvarsfull jakt

Under några år framåt krävs för många områden:

Jakt med låg tilldelning av vuxna hondjur och tjurar och jakt med inriktning att spara stora hondjur och äldre tjurar. Minst 50 procent kalvar i avskjutningen med inriktning att spara väl utvecklade kalvar.

För att kunna genomföra en riktig avskjutning av hondjur krävs att enkelkalv ej fälls förrän hondjursavskjutningen är avslutad.

För tjuravskjutningen krävs begränsning genom kvotering och taggantalsregler.

För kanske de flesta områden, särskilt mot bakgrund av inledande sommarväder, krävs nu endast avskjutning av kalv. Även då med inriktning att spara välutvecklade kalvar Avlysningsjakt får ej tillämpas.

Om dessa regler tillämpas bör älgstammens kvalitet och reproduktion öka, vilket medför att antalet tilldelade djur succesivt bör öka för att hålla älgstammen inom beslutade ramar.

Jakttider och jakt

Helt oförklarligt tidigarelades tidpunkten för älgjaktens början år 2022. Detta trots att senareläggning av älgjakten med hänsyn till bland annat brunsten har föreslagits från länsjaktvårdsförbund, enskilda jägare och forskare sedan lång tid tillbaka.

För älgstammen är det synnerligen viktigt att vi jägare verkligen visar omsorg om älgen och kräver hos myndigheterna att älgjakten i södra Sverige senareläggs med minst två veckor, att jakten avslutas med december månads utgång samt att lös hund för jaktträning och jakt efter älg endast får användas under jakttiden på älg.

Jägarna måste agera

Den förändring av jakten som skett under senaste decennierna, med övergång i södra Sverige från folkdrev till en för vården av älg oacceptabel hundanvändning, måste bromsas.

Intill dess att myndigheterna tar sitt ansvar och ändrar jakttid för älgen och hundanvändning, måste jägarna genom egna beslut i skötselområden och jaktlag senarelägga och minska jakttiden, samt ändra hundanvändningen.

Krafttag krävs

Förändring av jakten efter älg måste börja nu. Förhoppningsvis kommer Jägareförbundets länsjaktvårdsförbund att ombesörja att alla jägare får i sin hand senaste upplagan av Jägareförbundets skrift Handlingsplan älg, att jaktledarkursernas program ändras från jaktskytte till älgskötsel, samt att kurstillfällena väsentligt ökas och kurspriset reduceras.

Det krävs krafttag nu för att forma en anständig vård av älgen!

Åtgärder i skogsbruket

Älgen är en stor växtätare och idisslare som för en god utveckling kräver tillgång på näringsrikt foder. Foderförhållandena vintertid är knappa och älgen minskar i vikt.

I skogsbruket måste de möjligheter som finns att producera foder tas tillvara. Detta kräver att skogsbruket utfärdar och tillämpar skötselinstruktioner för viltfoderproduktion som får genomslag vid alla förekommande skogsvårdsåtgärder.

Produktion av viltfoder ska vara en självskriven del i ett produktions- och miljöanpassat skogsbruk.

Det ska för skogsbrukaren vara en självklarhet att brukandet av skogsmarken också innebär att älgen är en del av brukandet och den naturgivna avkastningen från skogsmarken.

Särskilda viltvårdsåtgärder

Jaktlag med intresse och ambition att väl förvalta älgen har normalt möjligheter att i samverkan med markägare få till stånd foderskapande och trivselbefrämjande åtgärder.

Förutom foderproduktion i skogsmark kan odling av viltåkrar med havre ge särskilt kalvar och hondjur inför brunsten ett värdefullt fodertillskott.

År 1971 odlades i Jönköpings län havre på 42.871 hektar, år 2005 på 17.970 hektar och år 2016 på 4.470 hektar.

Att älgarna tog för sig av den odlade havren, som var tillgänglig på många åkerlappar fördelade över länet, visar bland annat ersättningen för av älg betad havre när denna ersättning fanns.

Vad detta tillskott betydde för älgens utveckling är inte undersökt, men ett tillskott av något kilo havre per dygn under några veckor borde vara betydelsefullt för höstvikter och hondjurens kondition inför brunsten.

På älgens villkor

En anständig vård av älgstammen kräver att jägarna genomför en väl planerad och genomförd jakt på älgens villkor.

Att skogsbrukarna förvaltar skogsmarkerna med avkastningsmål av älg vilket kräver foderproduktion.

Att myndigheterna förstår de skilda förutsättningarna för älg som kan föreligga även mellan ganska näraliggande jaktområden och att ansvaret för avskjutningen i sista hand ska vara det enskilda jaktlagets i samverkan med angränsande jaktlag.

Stig Johansson
Eksjö