Jag har 16 år bakom mig i förbundet, varav totalt nio år i ledningen. Man ska helt enkelt inte sitta för länge som högsta chef utan lämna över till en ny kraft i ett framåt­syftande moment eller då en förändring står för dörren. Jag hade planerat att gå för ett år sedan, men styrel­sen ansåg tidpunkten illa vald efter­­som vice generalsekreterare Christer Carlssson var på väg i pension. Nu är det dock rätt tidpunkt.

Ligger någon form av konflikt bakom beslutet att lämna uppdraget?

Det ligger ingen konflikt bakom styrelsens och mitt gemensamma ställningstagande, snarare en samsyn om vikten av att nya krafter bör ta vid.

Du stannar kvar i nästan ett år?
Styrelsen vill ha gott om tid för att finna en ny generalsekreterare, under tiden är det full fart framåt. Målet nu är att skapa en bra plattform för en ny general­sekreterare att ta över.

Jag har varit med om både upp- och nedgångar, alltifrån då Margareta Winberg helt i onödan stal morkulljakten från jägarna till för­bund­ets räddning av viltvårdsområdena.

Vad är du mest nöjd med under din tid som generalsekreterare?

Jag har nått de personliga mål jag satte upp när jag tog jobbet. Även om vi fortfarande kämpar med både rovdjurs- och älgförvaltning har förbundet varit framgångsrikt de sen­aste åren när det gäller de flesta jaktliga frågorna, även om det just nu tar emot igen i rovdjursfrågan. Vi har också en inflytelserik roll i samhället som bottnar i en djup kompetens och ett starkt ideellt engagemang.

Jägareförbundet vänder nu blad och går bland annat in i en ny lokal älgförvaltning och en ny kommunikationsstruktur. Dessutom växlar Öster Malma upp som Sveriges jakt- och viltvårds­centrum med en satsning på en viltpark.

Vad är du missnöjd med?

Det jag inte är nöjd med är att är att medlemstalet sakta viker nedåt. Därför kommer vi nu att satsa stenhårt på kommunikation och medlems­värvning. Fler medlemmar ger helt enkelt kraft och resurser. Utan en stark jägarorganisation skulle vi inte klara oss länge, tro mig.

Vad ska du göra nu?

Vet ej, det känns både häftigt och otäckt på samma gång att inte veta. Jag är öppen för förslag.

Skillnader mellan 1995, då du började som jurist i förbundet, och 2011?
Det går så oerhört mycket fort­are, är mycket mer komplicerat och oftast med en EU-koppling. Det, tillsammans med ett närmast omättligt behov av information från medlemmar och förtroendevalda, är de största skillnaderna.

Jägareförbundet för mig är svensk samhällskultur av finaste slag. Vi står för en ansvarsfull viltförvaltning utifrån bästa kunskap. Att det finns ett förtroende för oss bottnar i att vi aldrig lurar någon, vare sig medlemmar, allmänhet, myndigheter eller politiker. Jag vill att våra barn också ska få uppleva ett starkt Jägareförbund, fast förankrat i folkrörelsearvet och med samhällets förtroende.

Vilka är de största hoten mot jakten, jägaren och Jägareförbundet?

EU:s påverkan på våra jaktbeslut och synen på jakten. Ett annat hot är intern splittring; att vi inte kan hålla sams och samlas kring de stora frågor­na.

Vilken är den enskilt viktigaste fråga som din efterträdare får ta hand om?

Att bevaka Jägareförbundets, det vill säga folkrörelsens, roll i den nya älg- och viltförvaltningen.