Rapporter från Trafikverket visat att en rätt utförd siktröjning får som effekt att viltolyckorna minskar med cirka 25 procent på den aktuella vägsträckan, skriver Älgskadefondsföreningen i ett pressmeddelande.

Herman Abrahamsson är idag pensionär, men inledde sin yrkesverksamma bana som skogvaktare för att sedan bli polis. Herman har även varit eftersöksjägare i sitt område. Under tiden som polis och eftersöksjägare har Herman iakttagit hur skogsbruket har genomgått en förändring från att i huvudsak gallra i skogen, till att nu lämna stora kalhyggen efter sig. Men mellan dessa kalhyggen och vägarna lämnas en liten ridå av skog som skymmer ytorna från vägen, skriver Älgskadefondsföreningen.

Svåra att upptäcka
Resultatet av detta blir att viltet betar och uppehåller sig på hyggena och när de sedan förflyttar sig så gör de det genom de täta skogsridåerna längs med hyggena, då är det mycket svårt att hinna upptäcka djuren innan de befinner sig på vägen och det är försent att som förare hinna reagera.

Herman föreslår att man arbetar aktivt med att ta bort dessa skogsridåer, vars enda funktion är kosmetiskt i det avseendet att det ska dölja synen av kalhygget från vägen. Älgskadefondsföreningen delar Hermans mening och tror att en sådan åtgärd kan förhindra många viltolyckor på utsatta vägsträckor och därför det är viktigt att åter sätta fokus på att arbeta med bättre sikt längs våra vägar.

I och med att vi delar ut årets guldälg till Herman Abrahamsson vill Älgskadefondsföreningen vill även uppmana Trafikverket och Skogsstyrelsen till dialog till om hur man kan arbeta mer effektivt med siktröjning för att minska antalet viltolyckor längs våra vägar, särskilt vid kalhyggen och särskilt utsatta vägsträckor.