Jägareförbundet Värmlands nybildade klövviltsgrupp är djupt oroad över utvecklingen. Avskjutningsmålen har visserligen sänkt betydligt inför årets jakt, men det är ändå allt för höga nivåer, baserade på förra vinterns spillningsinventering och varginventering.
– Situationen förändras snabbt. Avskjutningsmålen bygger på inventeringar som inte är relevanta längre. Vi har under flera år haft en förskjutning som innebär att målen sätts för högt, säger Anders Olsson.

Jägarna tog ansvar
Förra jaktsäsongen sattes målen till drygt 6.300 älgar i Värmland. Jägarna tog sitt ansvar och sköt endast drygt 4.000 älgar. Trots det fortsätter älgstammen att minska.
Nu har årets avskjutningsmål sänkts till 4.200 älgar.
– Men vi borde inte skjuta mer än 2.700 älgar för att inte sänka stammen ytterligare. Älgarna minskar snabbt samtidigt som vargstammen i stort sett inte påverkats av förra vinterns jakt, säger Anders Olsson.
Vargpredationen är svår att beräkna, men stämmer forskningens beräkningar på 120 älgar per vargrevir så äter vargarna i Värmland i dagsläget upp 3.000 älgar per år. Sett till det akuta läget kan den siffran vara för låg.
– Älgstammen tål inte ett så kraftigt rovdjurstryck och den jakt som planeras. Inom några år kommer älgjakten att vara över i stora delar av Värmland, säger Anders Olsson.

Jaga med förstånd
Länsföreningen anser att situationen är alarmerande. 
– Det händer mycket i skogen under ett år. Många av de älgar som fanns för ett år sedan är redan borta när vi börjar jaga. Vi har en eftersläpning i både älg och rovdjursinventeringar och det ger oss gamla och fel värden. Trots att vi inte på långa vägar fyller licenstilldelningarna skjuter vi fortfarande för många djur och vi skjuter dessutom kapitala djur som borde vara kvar, säger Anders Olsson.
Klövviltsgruppen vädjar därför till alla jägare att jaga med förstånd.
– Situationen ser inte lika illa ut överallt, men det är vi som håller i bössan som avgör vad som ska skjutas. Jaga försiktigt och spara de kapitala djuren. Låt kalven styra avskjutningen, och har ni inga kalvar så finns det heller inget utrymme för jakt, säger Anders Olsson.

”Varje älg är viktig”
I genomsnitt sköts det förra året 2,6 älgar per tusen hektar i Värmland. Älgtillgången varierar och värst ser det ut i de delar av Värmland som haft vargrevir under lång tid. Kombinationen av ett hårt rovdjurstryck, en allt för hög licenstilldelning och avskjutning sätter sina spår. 
– Vi har gått ut med en rekommendation till alla jägare och jaktlag att börja årets älgjakt mycket försiktigt. Numera är varje älg viktig, vi har helt enkelt inte råd att göra fel längre, säger Anders Olsson.

Jägareförbundet Värmlands klövviltsgrupps rekommendationer för årets älgjakt

Älgen har under många år varit Värmlands mest betydelsefulla jaktbara vilt. Älgjakten har lång tradition och vi har historiskt sett haft en älgstam som varit vida känd. De senaste åren ses dock en oroväckande trend.

Sedan säsongen 2011–2012 har avskjutningen minskat från drygt 7.200 älgar till en avskjutning på 4.256 älgar under 2014–2015, en minskning med 40 procent. Inför denna säsong har tilldelningen i Värmland sänkts till 4.300 älgar.
Jägareförbundet Värmland ser allvarligt på den rådande situationen och anser att denna tilldelning trots minskningen är för hög. För att få en hållbar förvaltning där vi kan upprätthålla en jaktbar älgstam i framtiden vill vi rekommendera följande:
• En liten älgstam kräver större noggrannhet avseende vilka djur som fälls. Ju mindre stam, desto känsligare är den för en felaktig avskjutning.
• Avskjutningen ska eftersträva en hög kalvandel. Är tillgången på kalv för låg för att genomföra denna avskjutningsstrategi ska inte vuxna djur fällas. På flera håll rekommenderas att en kalv ska fällas innan en vuxen. En strategi vi förespråkar för att motverka för stort uttag.
• Tjurandelen i stammen är av stor betydelse och avskjutningen bör anpassas så den ligger över 35 procent i älgobsen.
• För att kor ska bli betäckta under första brunsttillfället krävs stora tjurar. Någon form av restriktioner i avskjutningen som skyddar större tjurar rekommenderas.
• Där hög predation förekommer kan kor i sin mest produktiva ålder gå ensamma redan vid jaktstarten. Var mycket försiktig med stora hondjur och försök spara dessa. De är mycket viktiga för en älgstam av god kvalité.
• Försök samarbeta över större område avseende avskjutningsstrategier. Ju större areal, ju större effekt. Att ett jaktlag ensamt använder en genomtänkt avskjutningsstrategi gör ingen stor skillnad. Ett större område som använder en gemensam genomtänkt avskjutningsstrategi kan göra underverk för älgstammens kvalité.
• Älgjakt bör om möjligt inte ställas in, men måste i vissa fall vara hårt reglerad. I dessa fall rekommenderas att jakt endast genomförs på kalv. Att fortsätta bedriva jakt även i mindre skala upprätthåller traditioner och möjliggör inventeringar.
• Det är av yttersta vikt att vi jägare fortsätter med systematiska inventeringar även inom områden med få älgar. Det är verktyg som spillningsinventering och älgobs som gör det möjligt att följa utvecklingen av älgstammen.
• Jägarkåren ska sträva efter att rapportera alla rovdjursobservationer. Jägarnas observationer är mycket viktiga och av stor betydelse för en framtida hållbar förvaltning.

Viktig att tänka på är också att:
• Avskjutning av vuxna älgar i ett område där det inte finns kalvar kommer ofelbart att leda till en minskad älgstam.
• Vuxna djur utgör kapitalet, kalvar räntan. För stort uttag av kapitalet leder till minskad reproduktion kommande år.
• I ett område med hög vargpredation krävs en betydande höjning av vinterstammen för att kunna göra samma jaktliga uttag som i ett område utan predation.
• Ett försiktigt uttag med resultatet en ökande älgstam är lätt att justera kommande år. Ett för stort uttag med en minskning av stammen kan ta många år att reparera, framförallt i vargrevir.
• De älgar som finns kvar efter jakten är grunden för den framtida älgstammen.