Hagelskolan del 4: Ladda hagelvapnet effektivt
PremiumTidigare har vi resonerat kring val av hagelvapen och skyttet. Nu har turen kommit till att välja choke i hagelpiporna och rätt hagelpatroner för jakten. Det är några olika variabler inblandade, men det behöver ändå inte vara komplicerat.
Valet av choker och patroner påverkar hagelvapnets prestanda. Det kan få ammunitionsvalet att verka ödesmättat, för ingen vill väl begränsa sig i onödan. Men just eftersom teorin är så komplicerad finns det all anledning att försöka hålla valet enkelt. Det går utmärkt, eftersom det finns mycket erfarenhet av vad som fungerar.
Det första steget mot ett enkelt ammunitionsval är att hålla skotthållen relativt korta. Ju förr en jägare accepterar detta, desto tidigare blir hageljakten framgångsrik och rolig. Samtidigt blir valet av trångborrning och ammunition lätt.
Förklaringen är inte så komplicerad. På korta håll behövs mindre framförhållning på rörliga mål, så skyttet blir enklare. Vad gäller skottverkan krävs inte så grova hagel för god genomträngning. Finare hagel betyder fler hagel i svärmen, vilket medger öppnare choker som underlättar skyttet.
Du kan till och med välja lättare laddningar, vilket minskar rekylen och sänker ammunitionspriset. Precis allt blir alltså enklare. De rena träffarna blir fler, skadskjutningarna färre. Och de flesta patroner du stoppar i vapnet ger önskad verkan.
Praktiska råd
Försöker du tillämpa en bortre gräns på 25 meter kommer du kanske att skjuta på 30 meter ibland. Det är i regel inget problem. Men tillämpar du en bortre gräns på 35 meter
och råkar skjuta förbi 40 meter ibland blir jakten snabbt stökigare. Fler faktorer samverkar för att försvåra skyttet och försämra skottets prestanda. Skyttet blir svårare, skadskjutningarna fler. Grubblerierna blir tyngre – strängt taget helt i onödan.
Men faktum kvarstår. Att ladda vapnet kan framstå som ett gungfly av möjliga kompromisser. Trångborrning, laddningsvikt, hagelstorlek och hagelmaterial påverkar täckning, anslagsenergi och skottets verkan på olika sätt. Här tänker vi strunta i teoretiserandet. Särskilt den nyblivna jägaren har mer nytta av handfasta råd än teoretiska resonemang. Därför listar vi en rad beprövade val.
Allt du får läsa här bygger på en premiss – att du är beredd att avstå de längsta skotthållen för att i stället få en hög träffprocent och minimalt med skadskjutningar. Under de förutsättningarna fungerar detta utmärkt.
Vi resonerar för enkelhetens skull om kaliber 12. Det mesta kan tillämpas även på kaliber 20, även om du i regel ligger något steg lägre i laddningsvikt med den kalibern. Vi håller oss också främst till blyhagel. EU driver på för ett förbud mot bly i ammunition, men vi är inte där ännu och under den kommande säsongen är gammal erfarenhet fortfarande fullt tillämpbar.
Skruva i rätt choke
De flesta moderna hagelvapen har utbytbara choker som låter dig reglera trångborrningen. Här får du förslag på hur du kan välja. Ett steg uppåt eller nedåt i trångborrning fungerar förstås också, men undvik trängre choker än så.
Skjuter du stål kan du tvärtom välja ett steg öppnare choker, eftersom stål brukar ge snävare svärmar.
Enkelpipiga hagelvapen
• Allround: 1/4.
• Duvor över bulvaner, ripjakt tidigt på säsongen: Skeet eller 1/4.
• Harjakt på hösten, gåsjakt över bulvaner, skogsfågeljakt över stående hund, andjakt: 1/4 eller 1/2.
• Senhöstjakt på ripa, vinterjakt på hare och räv, rådjursjakt, sjöfågel över vettar: 1/2.
• Trädskällarjakt: 3/4.
• Vakjakt på räv, vaktjakt på grävling: full choke.
Dubbelpipiga hagelvapen
• Allround: 1/4 och 1/2.
• Fågeljakt i allmänhet, särskilt tidigt på hösten: Skeet eller 1/4.
• Jakt med drivande hund på hösten, sjöfågeljakt över vettar, jakt med stående fågelhund senare på hösten: 1/4 och 1/2.
• Jakt med drivande hund på vintern: 1/4 och 3/4.
Rätt patronlängd
Ditt vapen är kamrat för en kaliber och en maximal patronlängd. Är vapnet till exempel märkt 12/76 kan du ladda med alla patroner i kaliber 12 som är 76 millimeter eller kortare. Kortare går bra, men patronläget har inte utrymme för att låta en längre patron öppnas. Det finns en påtaglig risk för höga tryck om vapnet skjuts med för långa patroner.
Bortsett från detta är patronlängd en mindre viktig variabel. Håller du dig till angiven patronlängd eller kortare kan du fokusera helt på övriga punkter.
Lagom tung hagelladdning
Ju lättare hagelladdning, desto behagligare rekyl. Patroner med lättare laddningar är generellt också lite billigare.
24 gram: Vanligt i övningspatroner. Kan komma i fråga för jakt på duvor, kråkor och annat mindre fågelvilt när hållen förväntas bli korta.
28 gram: Lämpligt för jakt på mindre fågelvilt, till exempel duvor, kråkor och ripor.
32 gram: Standardvikt för en jaktpatron. Allt medelstort småvilt jagas ofta och framgångsrikt med 32-gramspatroner, från änder och skogsfågel till hare. Även större vilt som räv och rådjur faller för de här patronerna.
36 gram: Själv väljer jag gärna 36-gramspatroner för skogsfågeljakt där en del hagel kan förloras i ris, eller vid gåsjakt där jag vill ha bra täckning vid skott mot huvud och hals. När jägaren med drivande hund vill gå upp något i hagelstorlek, men behålla en god täckning, är de också aktuella.
42 gram: Laddningsvikten blir främst aktuell då det finns anledning att välja grövre hagel, kanske främst om jakten gäller rådjur, räv eller hare i vinterpäls. Högre laddningsvikt ger möjlighet att ändå hålla uppe antalet hagel. Priset är högre ammunitionskostnad, kraftigare rekyl och ibland lägre utgångshastighet. Personligen använder jag sällan
42-grammare.
52 gram: De här patronerna är främst avsedda för längre skotthåll. Det som gäller 42-grammarna gäller även dem, men de är ännu obehagligare att skjuta och ännu dyrare. När du köpt och använt en del 52-grammare blir det lättare att fatta beslutet att begränsa sitt maximala skotthåll och välja lättare jaktpatroner.
Lämpligt hagelnummer för blyhagel
Haglen ska vara tillräckligt grova för att ge nödvändig djupverkan, men fina nog för att bli tillräckligt många och ge en bra täckning i svärmen. Ämnet ger gott om utrymme för teoretiska resonemang, men följande rekommendationer fungerar.
US9: Främst övningsskytte.
US8: I finaste laget för de flesta vilt, men kan fungera bra på duvor, rapphöns eller morkullor.
US7: Bra val för duvor, järpe, kråka och andra mindre fågelvilt. Kan fungera även på höstens ripjakt.
US6: Utmärkt för fågelvilt i storlek från duva till orre och fasan. Användbart på både mindre och större fågelvilt. Jagar du specifikt rapphöns eller tjäder kanske du väljer finare respektive grövre hagelstorlek, men får du chanser på de arterna vid en blandad jakt tar du även dem.
US5: En standardstorlek som passar utmärkt för hare och änder, men även tjäder och gäss. Bra val även vid sjöfågeljakt över vettar. Fungerar på räv och rådjur på rimliga håll, men är inte förstahandsval när de har vinterpäls.
US4: Bra val på gåsjakt, höstjakt med drivande hund, trädskällarjakt på tjäder.
US3: Lämplig vid all vinterjakt på hare, räv och rådjur, samt vid vakjakt på grävling. Fungerar bra även på gåsjakt och när
trädskällaren skäller tjädertupp.
US2 och US1: Kommer bäst till sin rätt på räv och rådjur i vinterpäls. Den som håller nere skotthållen har egentligen inget behov av de här hagelgrovlekarna.
Alternativhagel
Bly är ett billigt och praktiskt material för hagel, men blyhagel har visat sig orsaka förgiftning hos andfåglar som plockar upp dem från botten, men även hos rovfåglar som får i sig blyhagel från vilt. Därför får inte blyhagel användas vid jakt i våtmarker eller över grunda vatten, i praktiken där änder kan komma åt att plocka dem från botten.
Det vanligaste alternativa hagelmaterialet är järn, eller vad som brukar kallas stålhagel. Alla äldre vapen är inte lämpade för stålhagel, men moderna hagelvapen är nästan alltid gjorda för att klara det. Ett kvitto på det är om vapnet är märkt med den franska liljan.
En gammal rekommendation säger att det är lämpligt att gå ner två hagelnummer – alltså använda grövre hagel – när man går från blyhagel till stålhagel. Nu hör man inte sällan rekommendationen tre hagelnummer, alltså ännu lite grövre stålhagel.
Anledningen är att stål är ett lättare material än bly och därför tappar haglen hastighet snabbare. Med en grövre hagelstorlek kommer enskilda hagel att ha högre anslagsenergi och skillnaden mellan blyhagelpatronen och stålhagelpatronen blir mindre.
Grövre hagel innebär normalt färre hagel, men byter man ut sin blyhagelladdning mot en lika tung stålhagelladdning har den senare större volym. Det kompenserar i viss mån antalet.
Grövre hagel
Tänk alltså två eller tre nummer grövre hagel i stål än bly. En lika tung laddning kan vara lämplig. Vad gäller de tyngre laddningarna kan det innebära att det krävs ett längre patronläge än normalt, i vissa fall 89 millimeter. Det är dock sällan det innebär någon avgörande fördel att använda de tyngsta laddningarna och 76 millimeter brukar räcka i praktiken.
Räknar du maximalt skotthåll som 25 meter behöver du knappast anpassa det vid övergång från bly till stål. Räknar du med lite mer gammaldags gränser, som 35 meter för blyhagel, behöver du korta några meter då du går över till stål. Hagelsvärmen är oftast trängre än en blyhagelsvärm, så du kan använda öppnare choker.
Tyngre än bly
Vismut (bismuth på engelska) är ett annat alternativmaterial, lite lättare än bly. Det har haft svårt att slå igenom som alternativ till stålhagel.
Volfram eller tungsten är en annan historia. Det är tyngre än bly, vilket kan översättas till bättre prestanda. Eftersom metallen är hård och spröd görs haglen genom att ett tungstenspulver blandas med en mjukare metall. De enskilda haglen blir tunga i förhållande till sin storlek och behåller hastighet och anslags-energi på längre avstånd. Resultatet kan bli mycket effektiva hagelpatroner.
Om laddningsvikten är oförändrad och hagelnumret detsamma ryms det färre hagel i en tungstenspatron än i en blyhagelpatron, eftersom den samlade -hagelvolym-en är mindre. Det kan finnas anledning att välja något nummer finare hagel om täckningen är viktig.
Högt pris
Tungstenspatronernas främsta nackdel är att de är dyra. Höga materialkostnader pekar mot att det förblir så. Fördelen är effekt på längre avstånd. Det gäller att ha en realistisk bild på den fördelen. För en genomsnittlig hagelskytt är redan 35 meter ett mycket svårt avstånd på rörliga mål och det är inte säkert att det är så lätt att räkna hem en investering i god verkan på längre avstånd. Det kan lätt bli väldigt dyra bommar.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.