Projektgruppen för utställningen ”Jägare” har tagit ett stort grepp för att förklara jaktens betydelse för människans och samhällets utveckling, från istidens slut till våra dagar. Ett nästan omöjligt uppdrag kan tyckas, att samla allt detta i en och samma utställning.

Men med hjälp av museets samlingar och en dynamisk projektgrupp lyckas man mycket väl med uppgiften. Utgångspunkten är förstås Halland och hur utvecklingen har sett ut där.

– Det står i våra stadgar för museet att vi ska spegla jakten, säger Leif Häggström, arkeolog och jägare.

Både jägare och andra

Han har haft stor del i ansvaret för att bygga en intressant och faktaspäckad utställning. Projektledare har Susanne Wilhelmsson varit. Hon jagar inte, men hennes far gjorde, så även hon har en jaktlig grund att utgå från, men har ändå kunnat bidra med icke-jägarens perspektiv.

Målgrupper för utställningen är både jägare och annan allmänhet, skolklasser till exempel.

Utställningens vernissage var välbesökt. Foto: Charlotta Sandelin

– Icke-jägare ska kunna komma in och få sina fördomar om jakt reviderade. Jägare ska känna igen sig men ska också komma ut lite visare, förklarar Leif Häggström.

Projektledaren Susanne Wilhelmsson vill att besökarna ska kunna förstå sammanhang, mellan historia och nutid, miljö och klimat.

– Inget sker av sig själv, samtidigt är jakt en del av vår kultur, en födkrok, både nytta och nöje, säger hon.

Tidslinje från istiden

Utställningen tar sin början i ”Jägarsalongen” med historiska bilder av jakt och jägare, gamla föremål som användes i jakt eller i ett jägarhem. Där är det lätt att fastna en lång stund och beundra allt vackert och spännande som har plockats fram ur museets samlingar.

När man går vidare blir det mer fakta. Besökaren tas tillbaka ända till istiden. När isen försvann kom människorna där det gick att jaga. Hur har växtlighet och djurliv förändrats sedan dess?

En tidslinje tar betraktaren via ett antal tablåer med fakta om jakt genom historien fram till våra dagar. Vilka arter fanns? Hur mycket vilt ingick i födan?

Det kan vara intressant att veta att det för länge sedan funnits både ren och ripa i Halland.

Under bondestenåldern utgjordes 50 procent av födan av vilt. Under bronsåldern bara 11 procent. Vad hade hänt?

Mänsklig faktor

Leif Häggström berättar engagerat om hur temperaturen varit en styrande faktor genom historien, men också människan.

– Från början var det tal om ett hållbart nyttjande. Men med en ökande befolkning jagades allt tills man närmade sig en kollaps. Därefter följde folkvandringar och konflikter mellan jordbrukande och jagande befolkningar, som närmast liknade krig. På bronsåldern tog ljungen över i landskapet eftersom man hade haft för mycket betesdjur, säger han.

I backspegeln blir mönstren tydliga.

Klimatfrågan

Vidare i utställningen görs kopplingar till globaliseringen och miljöfrågorna. Vilket klimatavtryck gör viltkött jämfört med annan mat? Varför behöver människan protein?

På nästa station visar Leif Häggström i en film hur det går till att stycka ett vildsvin. Det var ett inslag som museets projektgrupp tvekade inför, hur skulle publiken reagera? Men hittills har det gått bra, kopplingen blir naturlig när man på en vägg visar maträtter som kan lagas av djuret.

Kläder och vapen

Ytterligare inslag är jaktkläder från förr, olika vapen och den vapentillverkning som Halland haft, Caprinus och Varberger.

Hur stor är en älg och andra hjortdjur? Leif Häggström får stå modell för jämförelsen med en vuxen man. Foto: Marie Gadolin

Lättsamma inslag som gissa bajset, vad äter djuren och hur stora är de är tacksamma att ta till sig efter de tyngre och svårare ämnena.

– Vår tanke är att använda utställningen som en plattform för föreläsningar. Till exempel skulle jägarexamenskursernas historielektioner kunna förläggas här, säger Leif Häggström.