måndag 8 augusti

Jakt & prylar

Publicerad 15 april 2022 - 08:30

Det här är den tredje och sista delen i Ulf Lindroths lockjaktskola på räv.

Så lockar du räv – en lockräv i handen

Premium

Den tredje och avslutande delen i artikelserien om lockjakt på räv är mer resultat­inriktad än de två första. Bra läten och goda passval i all ära, men viktigast av allt är kanske att räven som till slut kommer raskande ligger kvar när ­krutröken skingrats.

Min första harskriksräv kom – efter många försök – ut över ett snöigt fält. Till min smala lycka dök den upp där jag hoppats, så att jag hade en rimlig möjlighet att ta stöd på stenblocket framför mig. Men särskilt bra blev det ändå inte. Först efter tre skott var räven stilla där ute.

En slutsats var enkel att dra – utan en god portion tur hade det inte blivit någon räv. Förberedelserna var för dåliga. Situationen kändes plötslig, ovan och svårhanterlig. Delvis för att jag saknade ett bra skjutstöd, delvis för att jag inte visste vad jag skulle förvänta mig och därför inte hade någon plan.

 

Snabba skott

Arbetet med att bygga, köpa och testa olika skjutstöd påbörjades omedelbart. Även om jag hittat bra lösningar testar jag fortfarande nya alternativ när de dyker upp. Räven är liten och jaktformen är snabb till sin natur, så stöden spelar en avgörande roll.

Lockjakt på räv är annars en jakt med lätt utrustning, där det är en fördel att kunna färdas snabbt och tyst. Men de få saker man använder bör vara ändamålsenliga. Dit räknas kamouflage, något bekvämt att sitta på, samt vapen, kikarsikte och ammunition.

Så lockar du räv – rätt lockläten för räven

Lika viktigt som utrustningen är att veta hur man ska agera då räven kommer. Erfarenheterna från annan rävjakt är inte alltid tillämpbara, för vid lockjakt kommer räven in som jägare. Det betyder att den blir mindre skrämd av en rörelse eller ett ljud än till exempel en räv som går i pass under ett drev. Det kan jägaren utnyttja till sin fördel.

 

Tips för att lyckas

Här får du några tips som kan hjälpa dig att lyckas med avslutningarna vid lockjakt. En skrämd lockräv kan lära sig att undvika locklätet i framtiden. Sträva alltså efter att skjuta så många som möjligt av alla inlockade rävar. Bra utrustning och en plan för rävkontakterna är vägen dit.

 

Det finns kanske delade meningar om hur propert klädd man är i 3D-kamouflage, men det råder inga tvivel om att det ger jägaren större frihet i fråga om passval. Den som sitter osynlig på rätt plats lyckas oftare.

Bli bekväm som buske

Se till att sitta avslappnat och skönt. Sitt dessutom lågt, så att du blir svårare att upptäcka.

 

Är du vig sitter du kanske direkt på en sittdyna, vi andra kan med fördel sitta på en liggande ryggsäck. En eller två decimeter upp ger en bekvämare ställning.

Oavsett underlag är det viktigt att kunna röra sig snabbt. Målet är att kunna täcka valfri punkt i den synliga terrängen med en enda vridning.

Det är inte absolut nödvändigt att klä sig i 3D-kamouflage, ansiktsmask och handskar, men det kommer då och då att rädda en situation. Det blir särskilt tydligt när du upptäcker en räv som står och tittar på dig från kort avstånd.

 

Du behöver inte se ut som en buske, du behöver bara vara svår att identifiera som människa. Men går du hela vägen och ser ut som en tuva eller buske är det faktiskt möjligt att sitta helt öppet, så länge du kan se långt och sitter någorlunda stilla. I vissa pass kan det ha betydelse. Eftersom bra sikt är avgörande kan det vara en stor fördel att kunna välja sittplats någorlunda fritt.

 

En tyst ryggsäck att sitta på, flexibla benstöd med halva tennisbollar som extra bärhjälp på snö, samt kamouflage som bryter vapnets silhuett ökar chansen att du kan ta räven innan den förstått vad som händer.

Var förberedd för skottet

Använd en tyst bipod med flexibelt upphängda ben i bekväm höjd för sittande skytte. Primos Rapid Bipod och Spartan Sentinel i tvåbensutförande är bra exempel.

 

På snö är det en bra idé att fästa halva tennisbollar vid benstödets fötter. Är snön halvhård kan det löna sig att dessutom trampa upp ett dike där du enkelt kan flytta benstödet.

Använd gärna en varmintkula. Den ger tydlig effekt vid träff och minimal rikoschettrisk. Skjut in vapnet noggrant. Använd ett överslag på maximalt två centimeter, eftersom träffområdet är litet och du kan behöva vingelmån.

 

Kalibrar och patroner med flack kulbana är inte nödvändiga, men innebär en klar fördel eftersom de kan klara kravet på maximalt två centimeter överslag eller underslag över en längre sträcka.

Vid lockjakt finns sällan tid för att använda en separat avståndsmätare. Mät eller uppskatta därför avstånd till några terrängpunkter i förväg. Entusiasten kan överväga ett kikarsikte med inbyggd avståndsmätare. De är som gjorda just för lockjakt på räv.

 

Sitt med kikarsiktet inställt på en låg förstoring. Då är du med ifall räven dyker upp snabbt och nära. Identifiera dessutom förbjudna skjutriktningar i förväg, innan stresspåslaget ger alltför mycket tunnelseende. Frusna fält och isar ger hög rikoschettrisk, så håll rejäla säkerhetsmarginaler.

 

När en räv kommer på lock reagerar den med förvåning eller nyfikenhet på den första tydliga rörelse den ser. Ofta stannar den, eller så kan du ropa fast den. Är du förberedd får du skottchansen där och då.

Agera rätt då räven kommer

En lockräv kommer ofta öppet och utan någon märkbar tvekan. Den känner sig inte hotad, utan förväntar sig att hitta ett mindre djur i knipa. När den hör eller ser något blir den i regel förvånad eller nyfiken, men inledningsvis brukar den inte bli rädd. Det kan du utnyttja.

 

Om du upptäcker en räv på bra skotthåll, ställ genast om vapnet och fånga in räven i kikarsiktet. Det är viktigare att vara snabb än att vara diskret. Först när räven fått lite betänketid eller sett upprepade rörelser brukar den rusa i väg.

Ibland kommer räven att stå kvar när du gör din anläggning. En räv som springer mot dig kan stanna. Skjut i båda fallen genast.

 

Men en räv som kommer med fart fortsätter ofta att komma, trots din rörelse. I så fall bör du ropa eller skälla för att få den att stanna. Stannar den – skjut snabbt, innan den hunnit tänka efter.

Om räven inte stannar trots att du skällt två eller tre gånger måste du fatta ett snabbt beslut – skjuta på travande räv på väg in, eller på skenande räv på väg ut? Tipset från coachen är att det är lättare att skjuta en räv i lugn rörelse på väg mot dig.

 

Om räven blir synlig redan på långt avstånd bör du försöka ställa om vapnet sakta och tyst. Chansen är god att du inte blir upptäckt. Därefter kan du vänta tills räven springer in i kikarsiktet. Då ropar du fast den.

Ett specialfall är räv som upptäcks på avstånd på skarp skare. Om vädret är kallt och lugnt är risken stor att minsta ljud avslöjar dig. 

Riskera inte att det sker utom skotthåll, utan sitt i stället stilla och vänta tills räven är på bra håll. Först då ställer du om vapnet och utnyttjar rävens förvåning.

 

En springande räv är inget omöjligt mål för den som tränat och förberett sig.

Räv i rörelse

En räv som kastar vid din första rörelse kommer nästan alltid att stanna igen, så försök att vänta ut stoppet. Men en räv som fått vind av jägaren eller hunnit förstå vad den ser stannar inte.

 

En varmintkula i lämplig kaliber bör slå ut en räv omedelbart vid alla kroppsträffar. Det är därför både humant och helt realistiskt för en tränad skytt att skjuta räv i rörelse. Det finns också ett knep.

En räv som rusar i full fart når hastigheter runt 50 kilometer i timmen. Det är ungefär 14 meter i sekunden. Om du använder en ballistikapp kan du räkna ut hur lång flygtid din kula har till 100 meter. Då kan du också räkna ut framförhållningen som behövs. Är flygtiden till exempel 0,12 sekunder hinner räven röra sig 14 x 0,12 = 1,68 meter.

 

Du kan räkna på måtten i ditt riktmedel, men enklare är att kapa till en pinne i aktuell längd och lägga den på 100 meters håll. Har du ett icke medförstorande riktmedel kommer avståndet mellan centrumkorset och den ena grova horisontella stolpen att stämma med avståndet på någon förstoringsgrad. I mitt sikte är rätt förstoring 5x.

Med rätt förstoring inställd kan du använda änden på den grova horisontella stolpen som mått på framförhållning i rent sidoskott. Vinklar räven undan får du förstås anpassa måttet.

 

Så länge avståndet är rimligt kan du använda samma mått. På halva avståndet kommer måttet i riktmedlet att täcka en hälften så lång sträcka. Det blir tillräckligt rätt i förhållande till kulans flygtid.

En räv i trav springer i ungefär en tredjedel av en rusande rävs hastighet.

 

Det är intressant att se rävens reaktion på bulvaner, vilket kan vara ett ­tillräckligt skäl att använda dem. Men de ger inte nödvändigtvis fler skjutna rävar och numera brukar jag lämna mina hemma.

Bulvaner

Det säljs olika blickfång för rävar, allt från roterande fjädervippor eller pälstofsar till vibrerande kaniner. Du kan också knyta en tunn lina runt ett par påskfjädrar och hänga dem från en pinne. 

 

Effekten kan vara god. En inkommande räv kan låsa helt på bulvanen och rusa rakt på den. Oftast är det mycket liten risk att du blir upptäckt efter att räven bestämt sig för att ta bulvanen.

Å andra sidan är det inte alls säkert att du lyckas ropa fast en så övertygad räv. Då får du bara två dåliga alternativ – att skjuta i ruschen mot rävens tilltänkta byte, eller i ruschen bort från den människodoftande bluffen.

 

Bulvaner fungerar alltså. Vill du använda ett hagelgevär kan de vara till god hjälp. Men annars avstår åtminstone jag, just för att allt tenderar att gå onödigt fort.

 

När en kamrat täcker ryggen händer det ofta att du bara hör ett skott och sedan får rapport om en räv som kom bakifrån. Även i väl valda pass är det lätt hänt att det kommer räv från oväntat håll.

Jaktkamrat

En ensam jägare kan vara effektiv, men klarar inte att bevaka alla riktningar. Två jägare är ofta det bästa alternativet. Tre brukar vara en för mycket.

 

Två jägare kan täcka nästan 360 grader. Är ni två kan ni med fördel sätta er ganska öppet, till exempel mot var sin myrtall ute på en frusen myr, eller på var sin sida av en liten åkerholme.

Undvik att sitta bredvid varandra och titta åt samma håll, där uppnås inga fördelar. Den tysta kamraten ska antingen titta i motsatt riktning, bevaka ett skymt terrängavsnitt eller sitta 100–200 meter ner i vind för att ta försiktiga rävar där.

Skribent

Ulf Lindroth

ulf.lindroth@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Vapen till salu på Annonstorget

Svensk Jakt på Instagram

Jaktmarker på Annonstorget

Jägartips
Tipsen du inte kan vara utan
Lindroth testar vapen
Ulf Lindroth testar och tipsar
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
Läsarnas jakter
Läs om läsarnas jaktlycka

Samtidigt på JaktPlay