Ulrika Carlsson och Karin Nilsson (båda C) vill stoppa vildsvinen som motionen rubriceras. De bekymrar sig framför allt om jordbruksarrendatorerna, som de anser bör kunna få låna vildsvinsfällor till en rimlig kostnad. En arrendator ska också snabbt och enkelt kunna få tillstånd till skyddsjakt, om jordägaren inte gör de insatser som behövs.
Lennart Sacrédeus (Kd) vill genomföra provverksamhet med syntetisk vargurin längs utsatta vägar för att minska risken för kollissioner mellan bilar och vildsvin.
För att det inte ska bli för komplicerat att syssla med vildsvinsjakt vill Anna Tenje (M) att jägare ska kunna sälja vildsvinskött direkt till konsumenter utan krav på besiktning i en vilthanteringsanläggning.

Regleringar
Alf Eriksson (S) vill ha en reglering av åteljakten på vildsvin enligt Naturvårdsverkets förslag, så att jakten sker på en naturlig stam inom den egna jaktmarken. En i stort sett likalydande motion har också lämnats in av Ronny Olander med flera (S).
Lars Wegendal med flera (S) anser det viktigt att fastställa en nivå för hur mycket vildsvin vi kan ha i landet och att regeringen utformar en långsiktigt hållbar vildsvinsförvaltning i syfte att begränsa stammens storlek.
Sten Bergheden (M) vill göra en översyn av jaktlagstiftningen så att den tillåter en ökad jakt och avskjutning av vildsvin.
Till förmån för ökad vildsvinsjakt motionerar också Anders Åkesson och Åke Sandström (båda C). De vill slopa tillståndskravet för så kallade åtelkameror, som sätts
ut av jakträttshavare och markägare i syfte att ta reda på när vildsvinen kommer och vilka individer som besöker åteln.

Sälar och skarvar
Rosita Runegrud (Kd) och Anders Åkesson (C) har skrivit varsina motioner om nödvändigheten av att införa allmän jakttid på mellanskarv. Inger René (M) vill ha utökad skyddsjakt på både säl och skarv.
Anders Åkeson och Staffan Danielsson (båda C) anser att det förbud mot allmän jakt på säl som utfärdades av Helsingforskommissionen (Helcom) 1974 idag saknar relevans och vill införa allmän jakt på säl.

Få rovdjursmotioner
De stora rovdjuren står inte längre i fokus, men några motioner har det ändå blivit. Krister Hammarbergh (M) har uppmärksammat den byråkrati som följer av att björnen omfattas av den så kallade Citeskonventionen. Det har lett till att slakterier avstår från att över huvud taget ta emot björnkött från jägarna bara för att slippa allt krångel. Motionären vill att regelverket ses över i syfte att förenkla den administrativa bördan för slakterierna.
Cecilia Widegren (M) vill återinföra åteljakten på björn. Hon vill också ha mer generösa
regler för skyddsjakt på korp, återinföra sommarjakten på morkulla och utöka jakttiden för gäss.
Marietta de Pourbaix-Lundin (M) är bekymrad över att Jägareförbundet erhåller anslag ur Viltvårdsfonden för information om rovdjur och vill ha en mer neutral fördelning av dessa jägarpengar.
Birgitta Ohlsson (Fp) vill starta utbildning av herdehundar som skydd mot rovdjursangrepp på boskap och Sinikka Bohlin med flera (S) vill ha utökade informationsinsatser för allmänheten om stora rovdjur.

Jaktkortsregistret tillbaks till Jägareförbundet?

På initiativ av dåvarande jordbruksministern Margareta Winberg (S) övertog Naturvårdsverket 2002 jaktkortsregistret från Jägareförbundet.
I en riksdagsmotion kräver nu en annan socialdemokrat Michael Hagberg att jaktkortsregistret återgår till Jägareförbundet.

Erfarenheterna av Naturvårdsverkets övertagande av hanteringen av jaktkort är inte positiva, snarast ett misslyckande, skriver Michael Hagberg. Resultatet har bara blivit mer byråkrati, administrativa problem och stigande kostnader för verksamheten.
Motionären anser därför att regeringen bör ta initiativ till att ansvaret för administration och debitering av jaktkorten återgår till Jägareförbundet, som har ett smidigt och kostnadseffektivt system för denna verksamhet färdigt att tas i bruk.

Dubbelregistrering
Krister Hammarbergh (M) vil avskaffa den så kallade dubbelregistreringen för älgjakt av privatägd mark inom renskötselområdet. I praktiken innebär det att två olika jaktlag
samtidigt kan bedriva älgjakt med varsin tilldelning av älg från länsstyrelsen på samma jaktområde. Det skapar enligt motionären onödiga konflikter och leder till en dålig älgförvaltning.
Finn Bengtsson (M) vill utveckla hjortuppfödningen inom ramen för det svenska landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Lokal matproduktion vill också Gunnar Sandberg (S) stimulera. Han vill ha en striktare hållning till rovdjur. Rennäringen är en livsmedelsproducent av stor betydelse men är på väg att kollapsa på grund av allt för stora rovdjursstammar, skriver han.
Ulf Grape (M) vill att frågor med lokal anknytning, som rör skyddsjakt och viltvård, ska
fattas av länsstyrelserna i nära samråd med jägarna. Michael Hagberg (S) vill att regeringen ska uppdra till de så kallade viltvårdsdelegationerna, som föreslås i rovdjurspropositionen, att ansvara för en framtida god viltförvaltning i länen.

Mer viltbete
Jan Andersson och Karin Nilsson (båda C) vill öka tillgången på viltbete i skogen och att möjligheterna härtill ska beaktas vid kommande översyn av  landsbygdsprogrammet.
Catharina Bråkenhielm (S) vill lagfästa ägaransvaret när det gäller katter och föreslår obligatorisk märkning och registrering som för hundar.
Jörgen Johansson (C) vill ha en översyn av vapenlagstiftningen och bland annat införa
licenskrav för pilbågar.

Jakten bör kommar bort från EU

Alf Eriksson med flera (S) har uppmärksammat hur jakt- och viltvårdsfrågor allt oftare diskuteras i EU-sammanhang. Eftersom de geografiska föutsättningarna är så olika och traditionerna skiljer sig så mycket åt mellan EU-länderna vill motionärerna att regeringen under ministerrådsmöten och vid kontakter med EUkommissionen ska hävda att dessa frågor är nationella och ska lämnas utanför den gemensamma lagstiftningen.

Åke Sandström och Anders Åkesson (båda C) vill utreda gränserna för det kommersiella utnyttjandet av allemansrätten. De pekar på de störningar som markägare och jägare för utstå under älgjakten i september när deras marker invaderas av utländska bärplockare.

Skyddade skogar
Karin Åström med flera (S) har reagerat över att allt fler naturreservat skapas i norra Sverige samtidigt som efterfrågan på skogsråvara ökar. Som exempel nämner motionärerna att en sjättedel av skogarna i Norrbotten är skyddade medan motsvarande siffra för andra delar av landet bara är en tjugondel.
Anledningen är inte i första hand att skogsmarken i Norrbotten har större biologiska värden utan att ägarstrukturen gynnar reservatsbildning och att skogsmark i Norrbotten är billigare än söderut.
Motionärerna efterlyser en reservatsstrategi. Redan avsatta marker bör kvalitetsanalyseras och återföras till produktionsmark om de inte håller tillräckligt hög kvalitet.
Karl Gustav Abramsson (S) anser att regeringen fattade ett förhastat beslut när man öppnade fjälljakten för utländska jägare. Ingen konsekvensanalys genomfördes innan beslutet, skriver motionären, som vill ha en ändring av tredje paragrafen i Rennäringsförordningen till den utformning den hade före regeringens beslut våren 2007.

Förbjud fällfångst
Lars Ohly med flera (V) anser att regeringen urholkar naturvården, bland annat genom att öppna möjligheterna för licensjakt på varg.
Helena Leander med flera (Mp) vill förbjuda fällfångst, grytjakt, uppfödning och utsättning av änder, rapphöns och fasaner samt införa årliga skjutprov för jägarna.