Det framkom vid en internationell konferens i Luleå i mitten av juni. Konferensdeltagarna var forskare från hela världen som under de två konferensdagarna redogjorde för arbete, resultat och erfarenheter från pågående bevarandeprojekt, som handlade om allt ifrån att förhindra den amerikanska, grå ekorren från att tränga ut den inhemska, röda ekorren i Storbritannien till att få bort den europeiska rödräven från Tasmanien.

Konferensen var också en avrapportering av det samnordiska mårdhundsprojektet, som avslutas som EU-finansierat LIFE-projekt i augusti i år.

– Vi valde det här upplägget för att visa hela bilden och sätta in mårdhundsprojektet i ett större perspektiv, förklarade Fredrik Dahl, vetenskaplig projektledare.

Under kontroll

I dag är mårdhunden kontrollerad till Norrbottens län. Vinterstammen beräknas uppgå till 100–130 djur inklusive alla sändarförsedda mårdhundar. Någon föryngring utanför Tornedalen har inte konstaterats. Ströfynd av mårdhund har gjorts i Västerbotten, varför man misstänker att mårdhund kan ta sig över isen i Kvarken. För några år sedan sköts en mårdhund av säljägare på ett isflak utanför Skellefteå.

– Det fanns omkring 100 mårdhundar när vi startade och vi har ungefär lika många nu, så vi kan säga att vi kontrollerar arten, förklarade P-A Åhlén som leder fältarbetet.

– Om vi fortsätter som hittills kommer vi enligt våra data att ha ett 30-tal mårdhundar kvar om 15 år och då är alla dessa sändardjur. Gör vi däremot ingenting kommer vi om 15 år att ha cirka 10.500 mårdhundar.

Når sydsverige

Vad som då händer är att spridningen söderut accelererar. När mårdhunden når ner till sydsvenska våtmarksområden kommer arten att öka explosionsartat och nå samma tätheter som i södra Finland, det vill säga 300 mårdhundar per tusen hektar.

Förutom att sällsynta våtmarksfåglar och skyddsvärda groddjur kommer att fara illa är mårdhunden ett rovdjur som kan uppnå sådana tätheter att den kan bära fram rabies. Den kan också sprida dvärgbandmask.

Naturvårdsverket har lovat finansiera projektet till och med årets slut, men efter årsskiftet måste projektet avvecklas om inte nya pengar kommer fram.

Konferensen i Luleå knöts samman genom att deltagarna antog en kravlista om tio punkter riktad till EU:s politiker, där man efterlyser en mer stringent politik när det gäller invasiva arter.

Reglera handeln

En viktig bit är att reglera handeln med sällskapsdjur. I dag kan vem som helst bara genom att gå in på en hemsida i stort sett köpa och hemföra vilket djur som helst som sällskapsdjur. Det är så nästan alla problem med främmande, invasiva arter börjar.