• Vad har du för åsikt om Naturvårdsverkets beslut att inte tillåta någon licensjakt på varg i vinter?

– Olyckligt men inte oväntat, Naturvårdsverket agerar i enighet med hur de tolkar riksdagsbeslutet. Man ska också beakta att det fällts ganska många vargar, både genom licensjakt och på skyddsjakt.

• Inventeringarna visar att vargstammen minskat i landet på senare år och Naturvårdsverket menar att nedgången inte kan förklaras på naturlig väg.  Vad tror du händer med den illegala jakten på varg när möjlighet till legal vargjakt nu tas bort?

– Det får framtida inventeringar visa, men vargar tenderar att försvinna. Om det har med sjukdom, som till exempel skabb att göra eller om det beror på tjuvjakt har jag inte underlag att bedöma.

• Tydlighet, förutsägbarhet och lokalt inflytande är tre kriterier som är viktiga för en lyckosam förvaltning av varg. Tycker du att dagens rovdjurspolitik uppfyller dessa tre hörnstenar?

– Vi behöver definitivt stärka det lokala inflytandet. Skyddsjaktsbeslut måste gå snabbare och inte som i en del nyliga fall omgärdas av krångel och misstro.

• Riksdagen har beslutat att gynnsam bevarandestatus för varg ska vara 170–270 vargar. Naturvårdsverket anger att det krävs minst 300 vargar. Vilken siffra gäller som gynnsam bevarandestatus för varg?

– Så här står det i den av riksdagen beslutade rovdjurspropositionen:
”Riktlinjerna anger att referensvärden på de stora rovdjuren ska baseras på vetenskapliga grunder. Referensvärdet för populationsstorlek är den storlek på artens population som bedöms vara det minimum som är nödvändigt för att på lång sikt säkerställa artens livskraft. Efter riksdagens behandling av frågan bör Naturvårdsverket slutföra rapporteringen av gynnsam bevarandestatus enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet och i enlighet med gällande regler ange bedömningen av var referensvärdet ligger inom de föreslagna intervallen. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus får sedan inte underskridas.”

– Naturvårdsverket har följt lagen och utifrån gällande genetiska status kom man fram till 300. Enligt proppen är det alltså nödvändigt att följa vetenskapen och att ändra referensvärdet ”mellan rapporteringarna”. Nästa rapportering till EU är 2019.

– 270 eller 300 vargar har ingen praktisk betydelse. Det går inte att exakt avgöra stammens storlek och eftersom vi enligt gällande lag inte får gå under referensvärdet, tror jag att Naturvårdsverket dragit i bromsen inför nästa rapportering till EU.

– Men en annan myndighet, SVA, har i miljö- och jordbruksutskottet sagt att det inte finns några tecken på sjukdom eller genetiska förändringar i vargstammen. Jag tycker att det borde finnas utrymme för licensjakt i bland annat Värmland. Om inte torde vi se ökande skador och fler skyddsjaktsansökningar, säger Isak From.