Naturligtvis skapar en bestämmelse om förbud i marker, som är avlysta med hänvisning till förhållanden som inte är kända, irritation bland alla jägare, fiskare och andra friluftsmänniskor som önskar vistas där.

Om man då regelmässigt, med opartiska deltagare, gör en kontroll av de betingelser som man hänvisar till som grund för ansökan kan mycken ilska, hårda ord och misstänksamhet undvikas.

Skymt av framtiden?

Med Girjasmålet som grund, där samebyns ordförande framhäver att ”inga svenska jägare, fiskare och friluftsmänniskor ska drabbas negativt” vid ett för Girjas positivt domslut, har vi nu börjat se den verklighet som komma skall.

Den här delen av Sverige blir en enklav där samebyn reglerar närvaron av svenskar (och förmodligen också vad som passar rika turister från andra länder) precis som det faller sig lämpligt för stunden med hänsyn till ekonomi och egen verksamhet.

Många med mig säger nu förmodligen: ”Vad var det jag sa?”

Självstyre – utan stöd

När man känner sig tvingad att polisanmäla en överflygning med helikopter, som är gjord i syfte att klara ut grunden för avlysningen – då har man väl inte heller handlat i den anda som ordföranden så vältaligt ordar om? Man frågar sig också om allmänt flygförbud gäller i nämnda område?

Jag anser att en eventuell rätt till ”självstyre och ägande” över mark och vatten medföra befrielse från statligt stöd i alla former. Den så kallade ”intrångsersättning” som Samefonden får vid köp av jakt- och fiskekort ska upphöra och inte en skattekrona bör utgå till den sameby som ska förvalta sig själv.

Trött och förbannad