Alltsedan staten år 1993 valde att öppna upp småviltjakten för alla har det funnits en tvist mellan samerna och staten om de rättsliga grunderna för jakten och fisket i fjällområdena. Samerna har hela tiden menat att staten inte har någon egen rätt till jakt och fiske.

Frågan har utretts i omgångar, men man har inte kommit fram till någon lösning för att åstadkomma en hållbar lösning för förvaltningen av jakten och fisket. Därför valde vi att år 2009 inleda en process mot staten för att en gång för alla få frågan om jakt- och fiskerätten klarlagd.

Jenny Wik-Karlsson.

Fritt fram för utländska jägare

Genom 2007 års regeringsbeslut blev det fritt fram för EU:s invånare att jaga småvilt i svenska fjällen. Sedan vår rättprocess inleddes 2009 har vissa regelförändringar skett.

2017 genomfördes en ändring i jaktförordningen som medför att svenska medborgare, eller jägare med anknytning till Sverige har förtur de första veckorna under småviltjakten. Denna ändring medför inte enligt vår uppfattning att en hållbar förvaltning uppnås.

Vi anser att dagens förvaltning inte är hållbar ur flera aspekter. Antalet ripor har på många ställen minskat rejält. Djurliv och renskötsel störs av jakten.

Många jägare vittnar också om att det i vissa områden är alltför många som jagar samtidigt, vilket stör deras jakt.  En orsak till situationen, som vi knappast kan påstå tar bästa hänsyn till naturens egna förutsättningar, är dagens förvaltning.

Frågan väcker starka känslor

Om man vill uttrycka sig drastiskt så kan man säga att vi stämde staten. Men vårt mål är inte konflikt. Snarare ser vi detta som ett steg på vägen mot en långsiktig lösning mot ett hållbart nyttjande av vår känsliga fjällmiljö.

Frågan är sedan länge omdebatterad och har ibland orsakat infekterade lokala konflikter. Jo visst, jakt- och fiskefrågan väcker känslor. Vår syn är att det är nödvändigt med ett klarare rättsläge för att minska konflikter i längden.

Den rättsliga processen kommer att röra upp känslor, det är vi medvetna om. Vår övertygelse är dock att vi så småningom kommer att få förutsättningar för bättre förvaltningslösningar för fjällområdet.

Vi vill (i motsats till vad vissa hävdar) att det även i framtiden ska vara möjligt för ortsbor och andra att jaga och fiska i fjällen. Det är en viktig del av mångas liv som och denna möjlighet ska finnas också i framtiden.

Men för att det ska vara möjligt så måste långsiktighet genomsyra förvaltningen. En överexploaterad fjällmiljö kommer inte att ha mycket att erbjuda, varken för samer eller jägare och fiskare.

Jörgen Jonsson.

Vill ta ökat ansvar

Vi vill ta ansvar för en hållbar förvaltning av fjällområdet där främst vi som bor i området är med och påverkar beslut som fattas. Vi vet att vi och de som finns i området bäst känner till landet, vattnet och djuren. Vi är öppna för en dialog med representanter för olika intressen för att så småningom diskutera framtida förvaltningslösningar och för att minska konflikterna i området.

Vi har både före den rättsliga processen och nu en diskussion med berörda organisationer och företrädare. Det gäller också de som representerar samer utanför samebyarna, där vi också måste komma till en långsiktig lösning.

SSR, Svenska Samernas Riksförbund, vill avslutningsvis uppmana alla i det offentliga rummet att inte bidra till att blåsa upp och polarisera debatten. Idag är det svårt att hitta lösningar på problemen som staten på så många sätt bidragit till och som lett till de konflikter som idag finns i de norra delarna av Sverige om markanvändningen.

Den här rättsprocessen är ett steg i att få klarhet i vad som gäller. Vår målsättning är en hållbar förvaltning av våra fjällområden.

Jörgen Jonsson

Jenny Wik-Karlsson