Vi uppskattar Calle Franklin råd om hur vi kan förbättra samtalsklimatet. Det är något vi något som vi på Holmen och Sveaskog också eftersträvar.

Sverige har flest antal älgar per hektar skogsmark i världen. De beräkningar som görs över älgstammens storlek grundar sig på den statistik jägarna lämnar ifrån sig i form av älgobservationer och avskjutning.

Utifrån detta faktaunderlag beslutar myndigheter, jägarrepresentanter och markägare tillsammans inom älgförvaltningsområden om hur många älgar som bör skjutas för att få en lagom stor älgstam, så kallat avskjutningsmål.

Stor stam i Lycksele

Calle Franklin ifrågasätter hur Holmen och Sveaskog använder Älgbetesinventeringen (ÄBIN) som mått på älgstammen.

ÄBIN är i högsta grad ett relevant mått, men inventeringen mäter inte älgstammens storlek utan de skador som nuvarande älgstam gjort det senaste året samt hur stor andel av tallarna som är skadade/ oskadade. Inom skogsbruket är vårt mål att 85 procent av tallarna skall vara oskadade vid ÄBIN-inventeringen.

Om vi förhåller oss till de beräkningar som finns tillgängliga pekar de på att älgstammen i Lycksele är stor och att skadorna på skogen är höga.

Tittar vi på resultatet av de tre senaste ÄBIN-inventeringarna visar det att bara 57 procent av tallarna är oskadade i Mellersta Älgförvaltningsområdet.

Den stora älgstammen skapar många utmaningar för både skogsägare och samhället i stort. Dagens viltstammar kan mycket väl vara de största någonsin i Sverige historiskt sett, enligt forskningsprojektet ”Beyond Moose” på SLU.

Detta faktum får nu allt större samhällskonsekvenser. Till exempel inträffar allt fler älgolyckor i trafiken. Dessa olyckor skapar stort mänskligt lidande, stora kostnader för samhället och går stick i stäv med Trafikverkets nollvision.

Ett nytt tillstånd

Älgen äter helst lövträd – rönn, asp, sälg och ek – därefter tall. Skogsstyrelsen varnar för att ett nytt ”normaltillstånd” riskerar att infinna sig om älgarna äter upp lövträden innan de får växa upp och bilda vuxna träd.

Många arter i skogen är beroende av lövträd för att överleva och älgbetet riskerar därmed att leda till betydande konsekvenser för skogens flora och fauna.

Älgbetet påverkar även möjligheten att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. När älgarna äter av tallarna i toppen eller på grenarna växer träden sämre och blir krokiga. Detta leder i sin tur till mindre mängd klimatvänlig råvara och färre jobb i glesbygden.

Totalt sänker dagens älgbete tillväxten av tall med cirka 20 procent. Det innebär lägre tillgång till förnyelsebar råvara till textil, matförpackningar och hus av trä. I förlängningen påverkar älgens kraftiga bete omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Skapar positiv utveckling

Holmen och Sveaskog önskar att så många lokala jägare som möjligt engagerar sig i jakten. Vi eftersträvar dialog och närvarar på så många jaktmöten som möjligt.

Vi verkar för att bolagens marker ska ingå i älgskötselområden, då dessa är älgförvaltningens grundplattform för samverkan.

Dessvärre är vi långt ifrån vårt avskjutningsmål i stora delar av norra Sverige. Når vi inte målet innebär det att älgstammen ökar och därmed ökad risk för ytterligare skador och olyckor.

Vi kommer att fortsätta verka för att vi ska nå avskjutningsmålen på bolagens marker och hoppas att så många jägare som möjligt önskar att bidra i detta arbete.

På så vis skapar vi förutsättningar för en positiv utveckling för den biologiska mångfalden, bra livskvalitet för oss människor och en fortsatt levande landsbygd.

Lars Johansson, distriktschef egen skog Umeå, Holmen Skog

David Berglund, skogsskötselchef för marknadsområde Nord, Sveaskog