Många är de älgjägare som drömmer om att få fälla storoxen med skovelhorn i medaljklass.
Tyvärr stannar det dock oftast vid drömmar eftersom det på flera håll numera är ont om stora tjurar. I stället är majoriteten unga tjurar och jägarna får nöja sig med att fälla pinntjurar och små skoveltjurar.
Det finns undantag och det finns älgskötselområden där kvalitén på älgstammen står i fokus.

Öka antalet stora tjurar

I Västernorrland och Jämtland finns det områden som aktivt arbetar för att öka antalet stora tjurar och skapa en bra älgjakt med en älgstam som accepteras av skogsbruket.
Göte Grubb, jaktvårdskonsulent i Sollefteå, har engagerat sig i frågan och berättar att arbetet ger resultat.
– Vi har tillsammans med skogsbruket en rekommendation sedan 2012 som går ut på att spara tjurar med över tio taggar. Av åtta älgförvaltningsområden har sex områden haft den rekommendationen som gäller under septemberjakten. I samband med att rekommendationen infördes tog vi fram en folder som vi kallade för ”Drömmen om stortjuren” som trycktes upp i 15 000 exemplar och som spridits till jaktlagen och jägarna, berättar Göte Grubb.

Göte Grubb menar att det är extra viktigt att tänka på vilka älgar som finns kvar efter jakten, särskilt när avskjutningen är inriktad mot att minska stammen. Foto: Jan Henricson

Färre medaljhorn

På 1980-talet sköts omkring 37 000 älgar årligen i Mitt Norrland (Västernorrland och Jämtland). En av tjugo tjurar som fälldes mättes in som medaljhorn. I dag är relationen en på åttio.
– Det är ett tecken på att älgstammen blivit betydligt yngre. Tjurarna hinner inte bli så stora och så blir det när man ska minska en älgstam. Det är få tjurar som blir äldre än 2,5 år och bara en bråkdel hinner nå kapital ålder, det vill säga fem till sju år gamla, säger Göte Grubb.
Han har studerat älgobsmaterialet från Mitt Norrland och konstaterar att reproduktionen ökar med en älgstam som har 40 procent tjurar och 60 procent hondjur.
– Andelen äldre tjurar är viktig. Det är framför allt de äldre tjurarna som är aktiva under brunsten och vi vet att kornas brunst stimuleras av äldre tjurar. Om det inte finns en äldre tjur i närheten försenas kornas brunst och därmed även kalvningen, berättar Göte Grubb.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Han menar att det är extra viktigt att tänka på vilka älgar som finns kvar efter jakten, särskilt när avskjutningen är inriktad mot att minska stammen.

Älgstam i balans

– De älgar som finns kvar efter jakten är jätteviktiga om man ska ha en bra jakt även nästa år.
För att förenkla resonemanget handlar det enligt Göte Grubb om att i en stam i balans ha inriktning att skjuta lika många hondjur som tjurar, skjuta lika många kalvar som vuxna och spara tjurar med mer än 10 taggar under septemberjakten. Ska stammen sänkas eller ökas är det andra avskjutningsprinciper som gäller.

Bra förvaltningsplaner

– Det svåra är avskjutningen av hondjur eftersom det inte är lätt för ett otränat öga att skilja på en produktiv ko och en kviga. Man pratar fortfarande för lite om vilka slags älgar som ska fällas och vilka ska man ha kvar. Därför är det viktigt att inom älgskötselområdena ha bra planer och att man är överens om avskjutningen.

Fredrik Widemo, forskningsansvarig vid Jägareförbundet, konstaterar att grundproblemet är att om det finns för få äldre älgtjurar så betäcks korna sent eller kanske inte alls. Det medför senare födsel och små kalvar. Och kanske även färre kalvar. Genom klimatförändringarna kommer det troligen bli allt viktigare att korna betäcks tidigt.