Under den så kallade älgexplosionen i början av 1980-talet sköts det drygt 11.000 älgar i Norrbotten per år. Då var det främst i kustområdet som det fälldes mycket älg.

Under 1990-talet sköts dock stammen ner och avskjutningen för jaktåret 1996 landade på 4.900 älgar. Sedan dess ökade älgstammen igen och 2002 fälldes 9.800 älgar i länet.

Fortsatt hög avskjutning

Björn Sundgren. Foto: Magnus Rydholm

2015 blev ett riktigt rekordår vad gäller älgjakten i Norrbotten. Då fälldes 12.805 älgar. Avskjutningen har fortsatt varit hög och i höstas fälldes ännu fler: 12.864 älgar.

– Det fälldes fler vuxna djur än kalvar i höstas. 2015 var ett riktigt bra kalvår och det brukar följas av ett år då det föds färre kalvar, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Norrbotten.

Om kustlandet fick skjuta mycket älg på 1980-talet så råder nu nästan omvänt förhållande. Nu är det i inlandet som det skjuts allt fler älgar.

Obefogad oro

Björn Sundgren håller med skogsbruket om att älgstammen behöver sänkas i vissa områden.

– Det finns en liten obefogad oro bland jägarna att stammen nu i panik ska skjutas sönder och samman. Så länge man inte ser någon dramatisk minskning inom älgobsen behöver man inte vara orolig. Den höga avskjutningen är till för att sänka stammen vilket är nödvändigt på sina håll, kanske framför allt i Tornedalen, säger Björn Sundgren.

Han menar att även de år det sköts kring 8.000 älgar i Norrbotten så var jakten fullt acceptabel.

Stora ytor

Björn Sundgren påpekar att Norrbotten är ett stort län, 25 procent av Sveriges yta, vilket medför stora skillnader inom länet vad gäller älgstammens storlek. Därför, menar han, att det är viktigt att älgförvaltningsgrupperna arbetar med sitt område och inte med länssiffror.

I Norrbotten ligger andelen färska betesskador på 10 procent. Överkalix kommun har varit relativt hårt drabbat av betesskador på skogen. Där visade 2013 års älgbetesinventering (Äbin) på färska skador på nära 22 procent.