I en doktorsavhandling av SLU-forskaren Joseph Anderson beskrivs klövviltet som ekosystemingenjörer. Genom bete, tramp och näringstillförsel förändrar djuren förutsättningarna för både växter och insekter i skogslandskapet.

Studien kombinerar observationsdata och kontrollerade experiment från flera delar av Sverige. Forskarna har bland annat använt inhägnade områden där klövvilt stängts ute – för att jämföra vegetationens utveckling med och utan bete.
Materialet omfattar även tolv års data från spillningsinventeringar, älgbetesinventeringar och växtinventeringar.

Måttligt bete ökade artrikedomen

Resultaten visar att artrikedomen bland blommor, gräs och bärris var högst vid ett måttligt betestryck. Även vissa insektsgrupper, bland annat skalbaggar, gynnas.

– Det är konkurrens om ljuset i skogen och när älg och hjort betar tunnar de ut vegetationen. Det ökar ljusinsläppet och variationen nära marken och skapar utrymme för fler arter. Sådana förändringar kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger Joseph Anderson, i ett pressmeddelande från SLU.

Negativa effekter på skogsproduktion

Samtidigt visar avhandlingen att klövviltet även orsakar problem för skogsbruket. Betning på tall leder till försämrad virkeskvalitet och minskad tillväxt.
Forskarna pekar också på svårigheterna att få upp lövträd som rönn, asp, sälg och ek.

Enligt studien hade höga älgtätheter ofta en direkt negativ effekt på växternas artrikedom, medan mindre hjortdjur inte gav samma tydliga påverkan.

Förvaltningen måste väga flera mål

En slutsats i avhandlingen är att viltförvaltningen inte enbart kan utgå från viltstammarnas storlek.

Forskarna menar att dagens mål för betesskador och lövträdsföryngring är svåra att nå enbart genom att minska antalet djur. Markens produktivitet, skogsskötsel och konkurrens mellan trädslag påverkar också resultaten.

– I stället för att enbart fokusera på antalet djur som betar handlar det om att hitta en balans när det gäller produktion, föryngring och biologisk mångfald och att ha med sig att klövviltet faktiskt kan bidra till målen om att öka artrikedomen i skogen, säger Joseph Anderson.