I en motion till kommunfullmäktige föreslår oppositionspolitikern Nike Örbrink, gruppledare för KD i Stockholms stadshus, att Stockholms stad ska ”undersöka och finna en lämplig plats för etablerandet av en ny skyttebana och tillgängliggöra den ur ett jakt- och beredskapsstärkande perspektiv”.

Trycket har ökat

I motionen beskrivs bakgrunden till den för jägare begränsade tillgången på skjutbanor för övningsskytte i Stockholmsområdet: sedan 1990-talet har fler än tio skjutbanor i regionen lagts ned. I nuläget kvarstår endast tio jaktskyttebanor i Stockholmsområdet, och tillgängligheten på dessa lämnar en del övrigt att önska.

För de flesta av dessa skjutbanor finns kommunalt beslutade restriktioner – vilket ökar trycket ytterligare under de tider då skytteträning är tillåten. I Stockholms län finns uppemot 25 000 jägare hemmahörande – under jaktåret 2024–2025 löstes 23 600 statliga jaktkort av personer bosatta i länet.

– Våra befintliga skjutbanor i Stockholmsområdet är pressade. Stockholms jägare känner nog alla av att det är svårt att få plats att öva, säger Nike Örbrink till Svensk Jakt.

– Man åker ut efter jobbet, får en kölapp på två timmar för att endast hinna skjuta en serie innan banan stänger. Så kan vi inte ha det. Utöver att etablera en ny skjutbana i Stockholms stad bör samtliga kommuner se över hur de kan tillgängliggöra befintliga banors öppettider bättre.

Jämför med Finland

”Bristande tillgänglighet till skyttebanor försvårar jägares möjligheter att träna och leva upp till de krav som ställs vid jakt”, står att läsa i motionen, som avslutas med förslaget att Stockholms stad ska ta fram förslag på plats för anläggande av en ny skjutbana:

”En sådan bana bör tas fram med ett beredskapsperspektiv som skapar förutsättningar för såväl relevanta säkerhetsmyndigheter som för jägare och sportskyttar, att utbilda och träna”.

KD-politikern Nike Örbrink, som 2020–2023 var ordförande i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, lyfter i motionen alltså även fram skjutbanornas betydelse ur ett beredskapsperspektiv. Hon gör jämförelsen med Finland, där ett stort arbete just nu pågår för att lyfta skjutbanorna.

I vårt östra grannland ska bland annat 500 nya skjutbanor anläggas – och 500 redan befintliga sådana ska rustas upp.

– Vi måste börja betrakta skjutbanor som en del av vår försvarsförmåga. I dag kan banor stängas på grund av att några enstaka grannar inte gillar ljudet av smällar, eller för att kommunpolitiker vill åt marken, säger Nike Örbrink.

– Skjutbanorna ligger i dag i händerna på kommunen, samtidigt som vi har ett nationellt intresse av att de ska finnas kvar. I Finland pågår nu ett arbete för att klassa skjutbanorna som kritisk infrastruktur. Genom att göra skjutbanorna till riksintresse här i Sverige försvårar vi möjligheten för kortsiktigt tänkande kommunpolitiker som vill stänga dem.