Politikerna beslutade genom 2012 års älgjaktsreform att vi ska ha en älgstam med hög kvalitet i balans med fodertillgången, skriver debattören. Foto: Anders Jarnemo
Svensk Jakt uppmärksammar i en serie artiklar att målet med fem procent skador i tallungskogen enligt Äbin, aldrig har beslutats politiskt. Riksdagsledamoten Isak From (S) undrar nu om regeringen ska förtydliga samhällsmålet i älgförvaltningen.
Det som är politiskt beslutat är enligt 2012 års älgjaktsreform att vi ska ha en älgstam med hög kvalitet i balans med fodertillgången.
Äbin är ett verktyg för att mäta och följa upp att vi når målet Viltstammar i balans med fodertillgången. Vi måste ha ett beslutsunderlag för att se om betestrycket av hjortvilt ökar eller minskar.
Ett kriterium är att i en tallföryngring ska 70 procent av stammarna vara oskadade när de når fem meters höjd. Vi accepterar alltså att 30 procent av stammarna är påverkade av betesskador.
Vid älgbetesinventeringen registreras endast allvarliga stamskador, som toppskottsbete, toppbrott och barkgnag medan sidoskottsbete som kan påverka tillväxten inte registreras alls.
För en tallplanta tar det tio–tolv år att bli fem meter hög. För att kunna följa upp att 70 procent av stammarna kommer att vara oskadade vid fem meters höjd, måste vi årligen mäta betestrycket i tallplanteringen.
Om högst fem procent är betade varje år kommer vi att nå målet 70 procent oskadade stammar vid fem meters höjd, och då vet vi att vi uppfyller samhällets mål som riksdagen beslutat att vi ska ha. Nämligen Viltstammar i balans med fodertillgången.
Äbin fungerar bra för att dra slutsatser över större områden, som älgförvaltningsområden.
Fabin, fastighetsvis betestrycksinventering, är en metod för att mäta betestrycket på en enskild fastighet och som man kan aggregera för flera fastigheter, till exempel ett älgskötselområde.
För att mäta älgstammens utveckling har vi älgobs, spillningsinventering, uppföljning av slaktvikt för kalv, reproduktion, etcetera.
Det viktiga är inte mätresultaten för enskilda år, utan att följa trender och se att utvecklingen följer den målsättning vi har för älgstammen, övrigt hjortvilt och skogen.
Viltvård och skogsvård hör ihop. Hur vi sköter våra viltstammar påverkar skogen och betestrycket – och hur vi sköter skogsvården påverkar fodertillgången och viltet.
Alla tjänar på en sansad debatt och att markägare och jägare samarbetar.
Sven-Olof Salomonsson
F.d. ordförande ÄFO 9 Västra Götaland
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
