Nuvarande jakttider är enligt SLU baserade på gamla, och ibland, ofullständiga fakta om när djurens ungar föds, och när de klarar sig själva utan stöd från föräldradjuren.

Ofullständiga data

”Vi vet att dagens jakttider delvis är baserade på gamla och ofullständiga data. Det gäller både när ungarna föds och när de blir oberoende”, säger Cecilia Di Bernardi, som är forskare vid Grimsö forskningsstation som arbetar inom projektet i ett pressmeddelande.

Viktiga bilder

Jägarnas kunskaper och det faktum att det idag finns hundratusentals viltkameror ute i markerna ger unika möjligheter till bilder och nya kunskaper. Bilder av familjegrupper kan bidra till att avgöra när ungarna fötts och när de klarar sig själva.

Mindre däggdjur

Intresset riktas i första mot rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver där dagens kunskaper anses som inaktuella.

Det kan ge nya fakta till stöd för översyn av jakttiderna.

Via en länk till projektet kan bilder skickas direkt till SLU.

”All viltförvaltning bygger på avvägningar. För att hitta bra sådana behövs aktuell kunskap”, säger Fredrik Widemo, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö som leder forskningsprogrammet. 

Forskarna är också intresserade av att få in bilder på döda djur: rödrävar, grävlingar, skogsmårdar, illrar och bävrar som har dött under perioden februari–september. Via den här länken kan sådana bilder skickas in.