Situationen är inte enbart svår för tallen. För de trädslag som är särskilt attraktiva för viltet, som rönn, asp, sälg och ek, är effekterna än värre.
Detta innebär att den biologiska mångfalden utvecklas negativt, eftersom ytterst få av de viltbegärliga träden och buskarna hinner växa upp, blomma, fröa och föröka sig.
Viltet äter upp de arter som i framtiden skulle öka fodermängden. På många håll har en kritisk nivå redan passerats. Om djuren i en bondes ladugård skulle vara lika magra som delar av klövviltsstammen i skogen är idag, skulle myndigheterna ingripa.

Gran på tallmark
I Götaland har betestrycket gjort att markägarna planterar gran på över hälften av de marker där tall är mest lämpat. Mest lämpat därför att tallmarker ofta är torra marker där granen redan vid 20–30 års ålder förlorar i tillväxt på grund av vattenbrist.
Detta försämrar inte bara den biologiska mångfalden, svag tillväxt binder mindre kol och ger oss färre klimatsmarta produkter från skogen. I framtiden kan dessutom dessa skogar vara mycket utsatta för skador som storm, rotröta och granbarkborre.
Ovanstående beskrivning kan uppfattas som dyster, men så ser verkligheten ut. Skogsägare, jägare, naturvårdare – alla tjänar på en bättre balans mellan skog och vilt. Men hur den balansen ser ut, vad som är en lämplig nivå på klövviltstammar och betesskador har länge varit föremål för en stundtals infekterad diskussion.

Östra Småland
Projekt Mera tall är ett nationellt projekt förlagt i östra delen av Småland. Projektet startade 2010 med syfte att förbättra balansen mellan skog och vilt.
Inom området har projektet årligen informerat och involverat skogstjänstemän, skogsägare och jägare om resultaten av inventeringar. Vi har genomfört utbildningar för att öka kunskapen om både vilt- och skogsvård.
Genom dialog snarare än pekpinnar har projektet verkat för att öka samverkan mellan skogsägare och jägare och visat på möjliga förbättringar för båda grupperna.
Till de entydigt positiva resultaten hör också att engagemanget och dialogen kring sambanden mellan fodertillgång och hur stora klövviltstammar skogen kan hålla, har förstärkts.

Mindre med älg
Förutom att det blivit färre älgar och mer tall i försöksområdet, så har andelen tallar som skadats av vinterbete minskat.
Inom området föryngras idag mer tall än tidigare vilket är ett viktigt delmål för projektet.
Vi menar att genom Mera tall finns nu början till en modell och ett föredöme för hur den negativa trenden med betesskador och en allt större andel gran på tallmarker kan brytas.
Ju fler som anammar denna modell, desto bättre. Det kan ge en successivt förbättrad framtida balans mellan skog och vilt.

Styrgruppen för projektet Mera tall:
Monika Stridsman, generaldirektör, Skogsstyrelsen
PerArne Nordholts, VD, Såg i Syd
Erik Normark, FoU-chef, Holmen skog
Leif Olofsson, senior adviser, Sydved
Herman Sundqvist, skogschef, Sveaskog
Karin Vestlund Ekerby, skogsbruk och forskning, LRF Skogsägarna
Göran Örlander, skogschef, Södra